BRA SKOLMAT!

Lidingö vill höja ribban för offentliga måltider.

2011-11-03T16:29:00.001+01:00

Lidingö stad inbjuder till en föreläsning om mat inom förskola, skola och äldre- och handikappomsorg som en del av projektet "Fokus matglädje". Elever, föräldrar, politiker och andra intressenter inbjuds till föreläsningen. Målet är att höja kompetensen hos personalen för att uppnå högre kvalitet på matlagningen och skapa matglädje.

Föreläsningar den 17, 18 och 21 november mellan kl 15-17 i stadshuset.

Läs mer här

Sodexo vann skolmatsupphandlingen på Lidingö

2011-05-24T01:27:00.000+02:00

Idag skriver Lidingö stad på sin webbplats att Sodexo har vunnit skolmatsupphandlingen. Detta om inte upphandlingen överprövas ytterligare en gång vill säga. Enligt staden har man nu ställt tydliga och uppföljningsbara krav vilket är naturligtvis är glädjande. Vi ska begära ut avtalet så fort detta blir offentligt för att ta reda på mer vad detta innebär i praktiken. Hoppas också att företrädare för Sodexo vill kommentera hur de ser på det nya avtalet och hur förändringen kommer märkas för barnen.

Rättelse: Skolmatsupphandlingen pågår fortfarande

2011-04-07T23:05:00.001+02:00

Av någon anledning så är det problem med kommentarfunktionen på bloggen. Som det verkar så är det inte alls klart vilken leverantör som valts att leverera skolmaten på Lidingö. Följande rättelse kommer från Minna Klintz (FP), ordförande i Utbildningsnämnden:

"Pressmeddelandet är missvisande. Det är sedan tidigare klart att bl.a. Högsätra och äldreomsorgen kommer att få mat via ISS. Det är detta som avses i pressmeddelandet och inte skolmatsupphandlingen, vars underlag utbildningsnämnden fastställde vid sitt sammanträde i februari i år.

Skolmatsupphandlingen pågår fortfarande.

UPPDATERING: Lidingös skolmatupphandling pågår fortarande

2011-04-06T12:47:00.003+02:00

~~Det verkar som valet till slut föll på ISS att leverera skolmaten till samtliga skolor på ön.~~ ~~Läs mer här~~.
~~Vi ska naturligtvis ta kontakt med dem för en kommentar och vision kring skolmaten. Men vi kanske första ska avvakta ett eventuellt överklagande.~~

Uppdatering: Det verkar som om det har hänt något med kommentarsfunktionen och detta har kommit med mail från Minna Klintz (FP), ordförande i Utbildningsnämnden:

Skolmatsupphandlingen pågår fortfarande.

Debatt: Centerpartiet tar politiskt initiativ för skolmaten

2011-03-13T12:13:00.000+01:00

Emilia Nyblom - Centerpartiet Lidingö

Centerpartiet sätter skolmåltiden på den politiska dagordningen och tar ansvar för en hållbar utveckling för barnens hälsa. Vid beslutet i Utbildningsnämnden den 3:e mars, valde därför Centerpartiet att avvisa den föreslagna utformningen av upphandlingen av skolmat i Lidingö. M, Fp, Kd, MP och S föreslog en storskalig lösning där anbudet omfattar ett totalbud för kommunens samtliga storkök.

Centern vill att maten lagas där den ska ätas och att mindre aktörer ges en chans att leverera skolmat som stimulerar till innovativa lösningar. Anbudet ska också ge utrymme att driva ett unikt projekt i kommunen.

Centerpartiet yrkade dessutom att kvalitetskriterierna skulle utökas. Förutom krav på ekologiska produkter och försiktighet med genmanipulerad mat, ska krav på närproducerat och ursprungsmärkning vara en viktig del. Slakt utan bedövning ska inte godkännas för något kött på Lidingö. Leverantörerna ska premieras om de lämnar information om varornas klimatpåverkan.

Lidingö, Hälsans Ö, har ett varumärke som förpliktigar och bör fyllas med matnyttigt innehåll.

Flera små aktörer med fokus på närproducerat
Små och lokala aktörer borde ges större möjlighet att leverera skolmat, mer mat borde lagas direkt på skolan och mindre färdiglagad mat borde levereras till våra skolbarn. Skolmåltiden ska vara höjdpunkt i barnens vardag och en naturlig del i den pedagogiska verksamheten.
Det skapar en förståelse för kropp och hälsa, energi och klimat och vårt ansvar i kretsloppet.

Kommunal kraft
Den kommunala kraften ger oss möjlighet att ta ansvar i ett globalt perspektiv.
Kommunerna har, genom att definiera kriterier för kostupphandling, en unik möjlighet att påverka råvaruleverantörerna.
Genom att ta kontroll över livsmedel i barnens mat, har vi större möjligheter att garantera god hälsa.

Hälften av kommunens förskolor har egna kokerskor, som är anställda av staden och gör direktupphandlingar av livsmedel.
Menyerna skapar de tillsammans med barn och pedagoger.
Detta bevisar att det är fullt möjligt med andra lösningar än stordrift.

Våra grannar kan!
Regeringen lyfter fram Täby som ett gott exempel i ”Sverige – det nya matlandet”.
I Täby har man anställt en kock från en topprestaurang och fått eleverna att flockas i matsalen.
Obetydligt dyrare och med mycket högre kvalitet än den tidigare lösningen med stora entreprenörer.

Hela Västra Götaland satsar på egen regi och skolmatsakademi, där eleverna praktiserar i skolköken som en del i undervisningen.

Sverige är det nya matlandet med en matcocktail som fått internationellt genomslag, inspirerad av olika mattraditioner.
Kunskapen och medvetenheten kring livsmedel är idag stor, både hos barn och vuxna.

Innovativ vision
Lidingöpartiet stödjer Centerpartiets vision och vi är tillsammans övertygade om att Lidingö kan visa på det goda exemplet med innovativa småskaliga lösningar.

Emilia Nyblom är ledamot i Utbildningsnämnden för Centerpartiet
Lotta Cavalli-Björkman är ersättare i Utbildningsnämnden för Centerpartiet

Länk tips: Trängsel tvingar elever äta lunch redan klockan 10.20

2011-02-26T21:15:00.000+01:00

http://www.dn.se/sthlm/trangsel-tvingar-elever-ata-lunch-redan-klockan-1020

Hur blir skolmaten 2011?

2011-02-08T18:24:00.001+01:00

Fick precis senaste numret av "Skolmat och vänner" i brevlådan. Blev ombedd att skriva en krönika i tidningen, men nu är det första gången jag läser den. Det är jag som är "Pappa på krigsstigen".

Det jag slås av efter en stunds läsning är att det är fullt av hjältar i skolmatsvärlden.

Jag läser om Eva Ahlgren, kostchef i Laholm, som trilskats med lagen om offentlig upphandling och nu, likt Lidingö, tvingas göra om den efter ett överklagande. Åh vad jag önskar att alla ni kostchefer och upphandlare samlas och byter erfarenheter med varandra.

Jag läser om Roy Qvarnström, köksmästare på Västra Hamnens skola i Malmö. Ett levande bevis på att det går att laga god mat till många med passion även i ett skolkök.

Nu fick hoppet om en bättre skolmat lite bränsle igen och jag håller med Chefredaktören Pär Bergkvist när han skriver: God, näringsriktig mat som uppskattas av matgästerna - det är en tuff men högst realistisk målsättning för varenda skola i vårt land år 2011.
WORD!

Länktips: Riskerna med GMO [eng]

2011-02-02T09:53:00.001+01:00

Dr. David Suzaki:"Because we aren’t certain about the effects of GMOs, we must consider one of the guiding principles in science, the precautionary principle."
http://redgreenandblue.org/2011/02/01/the-trouble-with-monsanto-and-gmo-dr-david-suzuki-spells-it-out/

Matstrejk på onsdag

2011-01-17T17:31:00.000+01:00

Foto: http://www.flickr.com/photos/samvarians/ / CC BY-NC-SA 2.0

På onsdag kommer över 50.000 elever att matstrejka i svenska skolor. I alla fall om man ska tro den facebook grupp som bildats för detta. Detta i protest mot den låga kvaliteten. Initiativtagaren skriver på sidan:

"Onsdagen den 19 Januari 2011 ska vi visa alla att skolmaten verkligen är skitdålig och oätbar genom att INGEN ska äta lunch i skolan, om alla tar detta seriöst och bjuder in sina vänner kan det gå igenom och maten kan bli bättre!!!"

Om strejken blir allvar är det ju en kraftig markering som lär uppmärksammas. Du som går i skolan och läser detta: Hur kommer du att göra? I Lidingös skolor serveras denna mat om du har ISS som leverantör och "chorizo med kryddig tomatsalsa och rostad potatis" eller "Stekta medelhavsgrönsaker & bönor med gräddfil och chili" om du har Sodexo.

Kostupphandlingen görs om på Lidingö

2011-01-17T15:10:00.001+01:00

Efter att upphandlingen överklagats och den rättsliga processen avslutats har Lidingö stad beslutat göra om kostupphandlingen för de flesta skolorna. ISS vann gehör för sin klagan medan Fazer:s och Sodexo:s ogillades. Säväl Lidingö Stad som Sodexo har överklagat domarna till kammarrätten.

Arbetet med den nya upphandlingen är redan igång men ett nytt avtal kommer sannolikt inte kunna träda i kraft förränn i höst. Detta gäller inte Högsätra skola och Baggeby gårds skola som får ISS som leverantör redan nu i vår.

Mer info finns på stadens hemsida

Vi återkommer med mer info här på bloggen när vi läst igenom dokumenten.

Bra skolmat uppmärksammat i Mjölkspegeln.

2010-12-12T12:50:00.001+01:00

Mjölkspegeln som är en tidning som ges ut av Mjölkfrämjandet har skrivit om skolmaten på Lidingö. Tyvärr har de inte lagt ut artikeln på nätet ännu, men kommer förhoppningsvis att göra det snart. Då kommer den att finnas här (Uppdatering: Nu funkar länken!).

Nya lagen i San Fransisco ska göra unga mindre feta

2010-11-04T08:05:00.000+01:00

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8069713.ab

Om överklagandena av kostentreprenaden på Lidingö

2010-10-22T00:16:00.001+02:00

Nu har jag läst igenom dokumenten från förvaltningsrätten och Lidingö Stad. Ska försöka redgöra kortfattat för dessa.

Samtliga inblandade parter har alltså överklagat kostupphandlingen. ISS, Fazer och Sodexo.

Fazer anser att ISS inte uppfyller de sk ska kraven för anbudsområde 6 (Högsätra och Siggebogården) eftersom de anser att ISS i sitt anbud inte varit tydliga med näringsinnehållet i mellanmålen. Staden bestrider detta med hänvisning att detta är ett sk bör krav. Fazer anser vidare att de fått mindre poäng i upphandlingen än de skulle ha. Staden hävdar å sin sida att Fazer egentligen inte uppfyller de obligatoriska kraven eftersom de hade för mycket soppa och korv på menyn och därför egentligen skall diskvalificeras. Detta yrkar också ISS på i sitt överklagande.

ISS anser vidare i sitt överklagande att Fazer inte uppfyller ska kraven för område 3 (Hersby och Källängen) och 4 (Torsvik) eftersom den person de angett som verksamhetsansvarig har slutat på Fazer och ersatts av en annan samt att upphandlingens krav på fortbildningsprogram i samband med övertagandet inte redovisats.

När vi kommer till Sodexo börjar det bli mer komplicerat. De anser att hela upphandlingen brister på tre punkter:

1) Otydliga parametrar för pris
Sodexo anser att det inte har varit möjligt för anbudgivare att ge ett realistiskt pris och räknar upp en mängd faktorer till att så är fallet. Sodexo menar att upphandlingen inte tydligt redovisar konsekvenserna kring kända förändringar under avtalstiden. Dessa handlar bl a om att förskolan i Torsvik håller på att bygga eget kök, Lidingö Sjukhems nedläggning, Ombyggnaden av Källängens kök och att det inte anges i upphandlingen exakt vilket fritidshem som kommer att vara sommaröppet. Lidingö Stad anser inte helt oväntat att detta är grundlöst. Inte minst eftersom två av Sodexos konkurrenter lämnat anbud.

2) Ändrade förutsättningar
Sodexo menar att förutsättningarna ändrats eftersom staden i september beslutat rusta upp vissa kök för 4 MSEK och att detta ändrar förutsättningarna att laga mat från gunden. Detta anser också staden vara grundlöst eftersom det inte var känt för ISS eller Fazer heller vid tidpunkten för att de skulle lämna anbud, den 10 juni.

3) Oproportionerliga krav
Här handlar det om att Sodexo tycker att det är orimliga vitesbelopp när avtalet inte uppfylls från leverantörens sida. De argumenterar utifrån andel ekologisk mat, felaktig hantering av specialkost, och kompetenskrav på presonal i köken. Detta anser Lidingö är rimligt och proportionerligt. Man argumenterar för att viten är rimliga om leverantören inte uppfyller det de har avtalat. Man pekar också på att vitesklausulen finns för att poängtera vikten av att skydda barns hälsa eftersom erfarenheten har visat att fel tyvärr händer och att det finns föräldrar som inte vågar låta sina barn äta specialkost eftersom fel inträffat.

Detta är naturligtvis grova förenklingar och är du specialintresserad kan du själv läsa igenom materialet:
Fazers överklagande och Lidingö stads svar

ISS överklagande och Lidingö stads svar

Sodexos överklagande och Lidingö stads svar

Nu är det för sent på kvällen att komma med någon djupare analys av detta. Fazer och ISS gapar efter mer och anser att de borde vunnit varandras anbud också. Med Sodexo är läget ett annat. Man argumenterar utifrån helt andra kriterier och menar, vilket de tidigare skrivit om här på braskolmat, att hela upphandlingen är oseriös. De anför argument som för mig bitvis är helt vansinniga. Det lär vi få anledning att återkomma till.

Men konsekvensen i första läget är att Lidingö stad har förlängt nuvarande avtal i två månader.

Spänningen är olidlig.

// Johan

Kostupphandlingen har överklagats

2010-10-20T19:01:00.000+02:00

Fick mail från en journalist på tidningen Mitt i med uppgift om att Lidingös kostupphandling har överklagats av Sodexo, ISS och Fazer. Hoppas kunna bekräfta detta och komma med mer info om detta. Det innebär nog dessvärre att det kan komma att ta tid innan Lidingö får nya kostavtal trots allt. Jo. Om det är så känner jag mig lite snopen. Mer info kommer så fort jag vet mer.

Skolmaten i Rapport idag

2010-10-14T22:03:00.001+02:00

Idag på Stora måltidsdagen presenterade Pär Bergkvist, som ni kunnat läsa om tidigare här på bloggen, de bästa skolköken i Sverige. Hans recept är enkelt. Det behövs en kock, en rektor och en förälder. Då blir det bra. Ibland riktigt bra. Han intervjuas också i dagens Rapport i SVT.

I Januari besökte han Lidingö och det kan ni läsa mer om här.

På stora måltidsdagen pratade också Brit Stakston, Strateg på JMW kommunikation, om hur man kan använda sociala medier för att förbättra den offentligfinansierade maten. Hon har också nyfiket lyssnat och följt utvecklingen här på Lidingö. Hon är en flitig bloggare och analytiker som bla skrivit en bok, Politik 2.0, som belyser hur politiken kan vitaliseras med hjälp av sociala medier. Hoppas hon hinner med en liten reflektion från dagen på sin blogg.

Kommentar till Lars Björndahl (M) om skolmaten på Lidingö

2010-10-04T17:09:00.000+02:00

Moderatpolitikern och vice ordföranden i utbildningsnämnden på Lidingö, Lars Björndahl, har skrivit på sin blogg att han reagerat över förstasidan och artikeln om skolmaten i helgens Lidingö Tidning. Vi tyckte det var värt att kommentera, men då han förhandsmodererar sina kommentarer så publicerar vi för säkerhets skull vår syn på den historien här också.

Bäste Lars.
När vi för ett år sedan tog kontakt med ordföranden i kommunstyrelsen, tillika din partikamrat så viftade han bort skolmatsfrågan och var närmast besvärad över samtalet. Han menade att man i alla tider klagat på skolmaten och att kommunen var nöjd med nuvarande lösning. När vi ville överlämna namninsamlingen med 1861 namnunderskrifter till kommunen så upplystes vi av nämnda partikamrat att den saknade legitimitet och att ni inte ens ämnade ta emot den. Detta eftersom den var gjord på internet.

Vi menar inte att du inte engagerat dig i skolmaten, men att som du skriver - Jag vågar därför påstå att just därför att vi från politiskt håll redan dragit igång arbetet med att genom en ändrad upphandling öka skolmatens kvalitet så gick samarbetet med de aktiva föräldrarna mycket bra - och något egentligt "lobby-arbete" krävdes inte från deras sida eftersom vi redan var på väg åt det håll som de flesta önskade! - så upplever vi att du handskas ovarsamt med historiebeskrivningen.

Gläds i stället åt att du och dina kollegor lyckats med konststycket att tillsammans med tusentals engagerade kommuninvånare och kompetenta tjänstemän göra en upphandling som har både legitimitet och förankring. Det är en manifestation i praktisk demokrati som du troligtvis har mer att vinna på, än att försöka ta billiga politiska poäng och plocka fjädrarna av kommunens tjänstemän.

Med vänliga hälsningar!

Johan Grafström, Josefin Wäneland, Peter Hagström
http://braskolmat.blogspot.com/

Därför lämnade Sodexo inget anbud på kostentreprenaden på Lidingö

2010-10-01T14:05:00.000+02:00

Kostupphandlingen på Lidingö kommun är i stora delar avslutad. Sodexo har för första gången i företagets historia avstått från att lämna anbud av denna omfattning, hos en redan befintlig kund. Sodexo lämnade inte något anbud på vare sig skolor, äldreomsorg eller leveranser till hemtjänst.

Anledningen är att vi anser att förfrågningsunderlaget i denna upphandling har varit osedvanligt otydligt. Det kan till exempel ses genom att det i upphandling har inkommit 129 frågor, vilket är avsevärt många fler än brukligt. Denna otydlighet skapar diskussioner och tolkningar. Det har varit en bidragande orsak till att inga leverantörer lämnat anbud på två av åtta områden.

I alla anbud finns en vitesklausul och det tycker vi är bra. Anmärkningsvärt på Lidingö är att vite krävs redan vid första förseelse, oavsett felets storlek. Måltidsarbete är ett samarbete mellan kommun och leverantör. Vi tycker inte att utvecklingen av måltiden i första hand ska drivas via vite utan genom dialog.

Det finns krav på att mer mat ska tillagas från grunden. Det tycker vi är bra men tyvärr finns inte de fysiska förutsättningarna vad gäller kökens beskaffenhet. Vissa kök saknar till exempel stekbord, eller väl dimensionerade fläktsystem. Det finns heller inte något utrymme för att installera detta. För oss är det fortfarande oklart om leverantören får servera halvfabrikat eller om det inte ska serveras någon stekt mat på de skolorna.

Ett krav i upphandlingen är att maten ska anpassas efter målgruppens önskemål. Men flera av kraven gynnar inte elever eller boende på äldreomsorgen som maten är till för. Vår erfarenhet är att äldre vill ha husmanskost. Men kravet på nyckelhålsmärkning gör att de klassiska och populära husmanskosträtterna isterband och kokt fläskkorv med rotmos därmed inte kan serveras. En av skolbarnens favoriträtter, fiskpanetter, får heller inte serveras.

Vi har levererat mat till Lidingö skolor och äldreboende under de senaste sex åren. Det är tydligt att föräldrarna fått gehör för sina synpunkter i upphandlingen. Vi är positiva till föräldrars engagemang men kommunen måste se till att kraven är rimliga att uppfylla. Vi hade gärna sett ett fortsatt och utvecklat samarbetet av skol- och äldremat på Lidingö men vi tycker inte att det känns seriöst att lämna ett anbud utifrån gällande förfrågningsunderlag.

- - -

Vi mailade Eva Kristensson, kommunikationsdirektör på Sodexo, och frågade varför de valt att inte lämna anbud i kostupphandlingen på Lidingö och detta är deras svar. De har gett oss tillstånd att publicera svaret i sin helhet.

Gästbloggsinbjudningar skickade!

2010-10-01T13:57:00.000+02:00

Det var ett spännande möte igår när tjänstemännen berättade om de vinnande leverantörerna i kostupphandlingen på Lidingö. Fazer och ISS.
Fazer har redan gått ut med nyheten här.

Vi har bett både ISS och Fazer skriva ett inlägg här på bloggen kring varför de tror att de gått vinnande ur upphandlingen och lite vad de har för ambitioner med skolmatenpå Lidingö. Vi har också bett Sodexo att berätta varför de inte ens lade ett anbud i upphandlingen. Så återkom till bloggen för mer info.

Kostupphandlingen äntligen klar!

2010-09-22T22:02:00.000+02:00

Efter drygt ett års intensivt arbete med kostupphandlingen finns nu ett färdigt förslag. Beslut om upphandlingen beräknas tas politiskt den 28 september och därför bjuder Lidingö stad in till informationsmöte:

Tid: torsdag den 30 september klockan 19.00

Lokal: kommunfullmäktigesalen i stadshuset (en trappa ner)

På mötet presenteras vilka leverantörer staden avser att teckna avtal med och vad det innebär för maten i skolor, förskolor och på äldreboenden. Lidingö stad genom projektledaren Gunnar Jansson ser fram emot att kunna berätta om en upphandling som innehåller bättre kvalitet och mer av både ekologiskt och mat lagad från grunden.

Hoppas så många intresserade som möjligt kan komma och lyssna och ställa frågor.

19 maj i Ansgarskyrkan klockan 18.30

2010-05-04T22:07:00.005+02:00

Idag har jag blivit intervjuad av Lidingö Tiding gällande skolmatsupphandlingen.
Jag tycker att det är tydligt att kommunens tjänstemän lagt ner ett stort arbete med att formulera krav. Det känns också som om de verkligen tagit hänsyn till de frågor och krav som föräldrar formulerat vid tidigare föräldrarmöten. Glädjande! Det går att påverka om man ligger i lite.

De personer som varit inblandade i arbetet med upphandlingsunderlaget har bjudit in till ett möte i Ansgarskyrakan 19 maj klockan 18.30.

Gunnar Jansson kommer att berätta om upphandlingen som nu kommer att komma igång i och med att underlaget är offentligt.

Alla engagerade Lidingöbor är varmt välkomna. Läs igenom upphandlingsunderlaget och se om du tycker att din röst blivit hörd. Kanske har du någon fråga som du kan passa på att fråga?

Boka kvällen i kalendern och sprid ordet!

Priset på skolmaten på Lidingö: 22 kronor/portion

2010-04-29T20:00:00.000+02:00

Nu fick vi bilagorna som kompletterar bilden. se nedan vad maten får kosta per portion.

Läs upphandlingen av skolmaten på Lidingö!

2010-04-29T00:11:00.000+02:00

I fredags skickades alltså förfrågningsunderlaget kring skolmaten på Lidingö ut enligt lagen om offentlig upphandling. Det är en offentlig handling så jag lägger upp den här så kan intresserade läsa och gärna kommentera. En positiv nyhet sådär spontant är att man för skolan - dock inte för äldrevården av någon anledning - har valt att sätta ett fast pris. Så konkurrerar entreprenörerna om kvalitet i stället för att erbjuda bästa affärsvillkor. Spännande tänkte jag men insåg att bilagan med just summan per måltid inte kommit med i mailet från Gunnar Jansson på Lidingö Stad. Lovar att återkomma om den. I övrigt så vore det kul att höra era kommentarer till upphandlingsunderlaget. Jag har snabbt bara sammanställt lite "highlights" nedan:

Lidingö stad söker entreprenörer som har ambition att utveckla verksamheten mot ökad gästnöjdhet och råvarokvalitet i fokus. Den mat som tillagas och serveras ska vara av god kvalité, näringsriktig, välsmakande, nylagad, varm och vald med hänsyn till målgruppen. Som ett led i att höja matens och måltidens kvalité vill Lidingö stad att:

- Huvudkomponenteran i måltiderna i största möjliga utsträckning ska vara lagade från grunden.

- Råvarorna ska innehålla så få tillsatser som möjligt.

- För elever och äldre ska antalet lunchrätter att välja på vara minst två, varav en vegetarisk för skolan.

- Målet är att ekologiska livsmedel utgör minst 25% av värdet på inhandlade livsmedel.

- Entreprenören förväntas arbeta aktivt för att minska matsvinnet.

- Menyer ska anpassas till säsongen

Hälsa i alla former är det bärande varumärket för Lidingö. Bra matvanor och bra kost är en förutsättning för att må bra, växa och utvecklas.

./.

Staden vill få större flexibilitet i menyerna. Två veckors framförhållning räcker utöver

innevarande vecka. Under avtalstiden ska nästkommande veckas matsedel anslås senast fredag i matsalen.

./.

Mindre tillsatser

Följande grupper av livsmedelstillsatser ska inte förekomma i den serverade maten:

- syntetiska färgämnen

- smakförstärkare, t.ex glutamat

Sötningsmedel ska normalt inte förekomma men kan i undantagsfall användas som

sötningsmedel åt diabetiker. Jästextrakt, som har en smakförstärkande funktion, betraktas inte som en tillsats utan som en ingrediens. Jästextrakt ska inte heller förekomma i den serverade maten. Livsmedlen ska inte innehålla industriellt framställda transfetter.

./.

Minst 60% av huvudkomponenterna i den varmrätt som inte är vegetarisk ska lagas från grunden i tillagningsköken. Med huvudkomponenter avses fisk, kött, fågel, korv, pannkakor.

./.

Om helfabrikat används bör de hålla hög kvalitet. Färdiga köttbullar och pannbiffar bör alltid vara krav-märkta. Färdiga pannkakor bör alltid vara ekologiska.

./.

I samtliga måltider ska följande ingå: 2 sorters knäckebröd till alla måltider. En sort ska ha minst 50% fullkorn, en sort ska vara Rutknäcke.

2 margarinsorter, en 40 % som ska vara nyckelhålsmärkt, en 70% varav högst en

tredjedel är mättat fett.

./.

Minst 10% av inköpskostnaden av totala livsmedelskostnaden under en kalendermånad ska utgöras av ekologiska livsmedel.

Menyerna bör komponeras så att de till minst 25% består av ekologiska varor.

./.

I måltiderna ska inte köttprodukter från djur som behandlats med hormoner i

tillväxtfrämjande syfte användas.

./.

Ladda ner underlagen här:

Upphandlingsföreskrifter

Gemensamma krav

Och glöm inte att kommentera!

Underlaget är klar!

2010-04-27T21:24:00.003+02:00

Idag har jag fått nyheten att upphandlingsunderlaget är offentligt. Jag har själv inte sett det än, men nu är jag nyfiken.

Gunnar Jansson kontaktade mig och imorgon ska vi diskutera hur vi når ut till alla gällande mötesinbjudan.

.... på återhörande inom kort.

2010-04-21T21:49:00.004+02:00

Nu har det varit tyst länge, tyst på bloggen och tyst från våra politiker och tjänstemän.
För en månad sedan mailade jag till Gunnar Jansson och han sa då att i slutet av april bör handlingarna vara godkända och klara. Han sa att så fort de är klara så ska de kalla till ett möte med oss föräldrar.
Bara för att debatten tystnat något på Lidingö betyder det inte att inget händer. I media är debatten inte död.
Tidningen City har skrivit en artikel om oss, så även restaurangvärlden. Förra veckan fick jag en möjlighet att medverka i Lantz i P1, men kunde tvärr inte. Istället gjorde Camilla Sparring en strålande insats.
Jan Ogners undersökning redovisades i Lidingö tidning för ett tag sedan. Jag hade tänkt att skriva om det men luften gick lite ur mig efter jul. Tack Jan för din insats!
Idag fick jag ett tips om att LRF tagit fram en skrift för att hjälpa kommuner att ställa krav. Här finns mycket intressant att läsa. Kul att frågan drivs från så många håll och att kommunerna får konkret hjälp hur de ska ställa krav. Det ska blir intressant att läsa vad vår kommun knåpat ihop. Snart får vi hoppas.

Lidingöpanelen

2010-02-22T19:31:00.006+01:00

Ännu en förälder har engagerat sig i skolmatsfrågan på Lidingö.
Jan Ogner, som arbetar med undersökningar, har utformat en web-enkät gällande skolmaten. Han menar att det är svårt att få fram vad Lidingöborna egentligen tycker om skolmaten om man låter alla formulera sig helt fritt.
Ägna gärna ett par minuter åt denna enkät!

Enkätens resultat kommer att presenteras på braskolmat när den är sammanställd.

Jamie Oliver på TED 2010 om skolmaten

2010-02-16T23:51:00.000+01:00

Snart ringer det in till upphandlingen. Inspireras av Jamie Olivers kampanj för bättre mat i USA i allmänhet och skolorna i synnerhet. Väl investerade 20 minuter.

Nu börjar kraven på skolmaten ta form

2010-02-11T00:01:00.000+01:00

Lidingö. Foto: plindberg (under Creative Commons)

Fick ett mail från Gunnel Eklöf och Lars Björndahl, ordf resp vice ordf i utbildningsnämnden här på Lidingö. De bad oss sprida det vidare till alla skolmatsintresserade. Så håll till godo:

Brev till föräldrarna betr. upphandling av skolmat.

Nu börjar vi närma oss ett fastställande av vilka kriterier och krav som ska finnas med i den kommande upphandlingen av skolmaten. Vi har diskuterat med projektledaren Gunnar Jansson och han har förklarat att det strider mot EU-reglerna att publicera de exakta kriterierna i förväg. Offentliggörande av vilka krav som ställs i upphandlingen måste ske i ordnade former och då fungerar det inte med att skicka ut förslag för allmän diskussion före offentliggörandet. Alla leverantörer måste få ta del av informationen exakt samtidigt, ingen ska få något försprång. Därför kan vi inte publicera det exakta innehållet i upphandlingsförfrågan i förväg.

Men vi kan ändå informera er om hur vi har resonerat, och vilka faktorer som finns med i de konkreta diskussionerna. Det handlar bl a om följande:

· Begränsning av användandet av hel- och halvfabrikat

· Laga mat från grunden med bra råvaror

· Delvis ekologisk mat

· Inga krav på att matsedeln ska vara planerad i detalj långt i förväg; man ska kunna använda överbliven mat nästa dag, och planera matsedel efter säsong.

· Ta bort onödigt socker i mellanmålen

· Erbjuda Bregott som komplement till Lätta

· Vi kommer att ställa krav på miljön i upphandlingen

· GMO och antibiotika får inte finnas i kött; röd- och gullistad fisk ska inte serveras

· Krav på kompetens och engagemang hos personalen

· Stort fokus på kvalitet i utvärderingen, alltså inte bara på pris

· Bättre kvalitet i den regelbundna uppföljningen

· Möjlighet för en entreprenör att bara lägga bud på i huvudsak ett skolområde

Tidplaner som nu gäller är ungefär som tidigare, dvs:

Annonsering under kvartal 1 2010.

Anbud ska komma in efter 5 – 6 veckor

Utvärdering klar före sommaren

Beslut till leverantör(er) i augusti

Nya entreprenörer i drift från den 1 januari 2011

Gunnel Eklöf

Lars Björndahl

Det har varit en spännande resa och det känns bra att politiker och tjänstemän inlett dialogen med föräldrar och elever. Mycket av det som varit uppe till diskussion har man, som det verkar, tagit fasta på. Sen infinner sig en känsla av att kraven måste preciseras om de ska betyda något i slutändan. Jag mailade tillbaka några frågor som kommer nedan i punktform:

En central frågeställning;

De punkter som ni listat. Är det skallkrav i upphandlingen?

Begränsning av användandet av hel- och halvfabrikat

När ni skriver begränsning så antar jag att det finns en procentuell andel angiven i upphandlingsförfrågan. Sen hoppas jag att andelen tillåtna helfabrikat är noll. Beroende på hur detta krav är formulerat skulle det ju kunna missbrukas av en entreprenör. Vi är alla överens om att halvfabrikat inte helt går att undvika, men helfabrikaten är fullt möjliga.

Laga mat från grunden med bra råvaror

Bra. Men också oerhört svepande formulerat. Hur kan man bedöma detta i en upphandling?

Delvis ekologisk mat

Finns det någon angiven procentandel kopplat till detta krav? I så fall bör mjölken exkluderas annars finns risk att man löser det hela endast genom att servera ekologisk mjölk då detta är enkelt ur ett logistiskt perspektiv samt ger stor procentuell utdelning till en låg kostnad. Något exempelvis Sodexo bekräftade i föräldramötet på Torsvik i höstas.

Inga krav på att matsedeln ska vara planerad i detalj långt i förväg; man ska kunna använda överbliven mat nästa dag, och planera matsedel efter säsong.

Bra. Hoppas bara att det finns kockar i köken som kan hantera detta krav.

Ta bort onödigt socker i mellanmålen

Bra! Dock som andra krav lite svårt att tyda. Vad är onödigt socker?

Erbjuda Bregott som komplement till Lätta

Efterlängtat och bra!

Vi kommer att ställa krav på miljön i upphandlingen

Kan ni precisera detta något eftersom jag inte lyckats hitta någon CSR/Miljö för Lidingö Stad.

GMO och antibiotika får inte finnas i kött; röd- och gullistad fisk ska inte serveras

Gäller detta enbart kött? Finns inga krav kring djurhållningen, att uppfödare inte tillåts använda genmanipulerade grödor i foder exempelvis? Kan man inte hitta en skrivning kring att kött som serveras skall vara uppfött på sådant sätt att det uppfyller eller överträffar svensk lagstiftning?

Krav på kompetens och engagemang hos personalen

Antar att detta är mer preciserat i upphandlingsdokumentet.

Stort fokus på kvalitet i utvärderingen, alltså inte bara på pris

Också bra. Men det vill jag minnas inte är någon stor skillnad mot nuvarande upphandling som inte heller viktade priset sådär särdeles högt.

Bättre kvalitet i den regelbundna uppföljningen

Gärna beskrivet så att det blir tydligt hur uppföljning ska ske.

Möjlighet för en entreprenör att bara lägga bud på i huvudsak ett skolområde

Väldigt bra. Jag hoppas det ger bra möjligheter för små leverantörer att gå in i upphandlingen. Lidingö skulle absolut kunna vara ett profilerat område för rätt entreprenörer!

Utöver detta saknar jag krav kring användningen av tillsatser i maten. Det är väl rimligt attni som minsta krav bör ha att leverantörer inte får använda sig av andra tillsatser än de som är tillåtna för KRAV märkta produkter http://www.mittenklaliv.com/2009/05/krav-godkanda-tillsatser.html

Tyvärr blev svaret från Staden lite som man skulle kunna befara, att de inte kan gå mer i detalj än vad det gjort för att inte äventyra sekretessen och därmed hela upphandlingen. Gunnel hänvisade till Gunnar Jansson som svarade som följer:

Hej

Roligt att upphandlingen av kost till skolungdomar och äldre röner så stor uppmärksamhet. Cirka 275 personer har skickat mail och tyckt till. Jag tycker att vi fått en bra uppfattning om vad allmänheten, tjänstemännen och våra politiker vill. Våra krav vid upphandlingen måste vara realistiska och möjliga att följa upp som du så riktigt påpekar.

Dina/era frågeställningarna berör flera delar av förfrågningsunderlaget. Varje frågeställning/krav specificeras och definieras självfallet närmare i förfrågningsunderlaget. Det gäller också frågan om mindre tillsatser i maten.

Lidingö stad kommer att redovisa/förklara våra överväganden vid utformningen av det slutgiltiga förfrågningsunderlaget när upphandlingen har annonserats.

Då bjuder vi in till ett möte med intresserade.

På återhörande

Vänliga hälsningar

Gunnar Jansson

Utredningschef

Hur som haver har vi förhoppningsvis kommit en bit på vägen och det ska spännande att läsa det slutgiltiga upphandlingsunderlaget som vi naturligtvis publicerar här på bloggen när det är offentligt. Framförallt affärsvillkoren. Många föräldrar ville ju på mötet senast att Lidingö Stad ska sätta en prislapp på vad man vill betala för varje portion och att leverantörerna gentemot denna summa ska leverera så god kvalitet som möjligt i stället för att konkurrera med pris. Vi får se hur det bli med det.

"Av 37 provade skolkök innehar Hersby Gymnasium plats 37"

2010-01-28T15:44:00.002+01:00

Det är nästan så att jag får dåligt samvete att jag frågade Pelle Bergkvist om han kunde komma ut och testa köken på Lidingö. När jag läser om hans matresa på Lidingö lider jag med honom. Någonstans så visste jag ju vad han skulle möta. En bitvis stökig och oinspirerande miljö och mängder av uppvärmda helfabrikat. Det som är våra barns vardag. De kan inte välja annat, utan hänvisas till denna skattefinansierade utfodringsfabrik. Sedan raskt tillbaka i klassrummen för att uppfylla sina mål enligt läroplanen. För mig är det obegripligt att man inom skolan inte ser kopplingen mellan vad man stoppar i sig och hur man sedan presterar i skolan.

Turligt nog hann Pelle med en avstickare till Gåshaga och Futuraskolan, vilket i alla fall verkar ha balanserat bilden. Jag ska inte vädera det han skriver utan bara sätta det i relation till vad han själv skriver om syftet med sitt projekt på sin blogg;

"Syftet är att skapa en dialog kring skolmaten i Sverige. Jag tänker inte bara ägna mig åt negativ kritik och gnäll, jag tänker berömma och entusiasmera; försöka lyfta fram goda exempel från skolkök som går sina egna vägar, som lyssnar på barn istället för politiker och som drivs av en passion för att laga riktigt god mat."

Länkarna:

Futuraskolan

Hersby gymnasium

Klockargårdens skola

Äntligen har vi fått besök av Pelle!

2010-01-26T22:29:00.000+01:00

Det har varit tyst ett tag här på bloggen. Jag tror ingen, varken jag, Josefin eller Peter riktigt fattade vad vi gav oss in på när vi startade vår lilla kampanj för skolmaten här på Lidingö. Den 4:e oktober förra året skrev vi den första bloggposten efter att ha träffat företrädare för Sodexo i Torsviks skola. Bloggstarten hade föregåtts av ett antal middagar där vi resonerat kring allt från att starta ett eget skolmatsparti till att starta någon form av religion som krävde god skolmat lagad från grunden. Det har mest varit kul, intressant och lärorikt men bitvis också tröstlöst och arbetsamt. Vår bloggstafett var spännande att hålla på med men jag undrar fortfarande var Lidingöpartiet och Miljöpartiet står och varför de inte lämnat sina bidrag trots att de lovat. Kanske har de fastnat i något spamfilter, eller så har vi glömts bort. 1833 personer skrev till slut under vår namninsamling för bättre skolmat som nu överlämnats till Utbildningsnämndens ordförande Gunnel Eklöf (FP).

Nu går i alla fall upphandlingen in i sin slutfas och det är oroväckande tyst från kommun och politiker. Senast vi träffade Lars Björndahl (M) och Gunnel Eklöf (FP) lovade de ett uppföljande möte för att diskutera upphandlingen innan den går ut. Jag ska maila och påminna dem att vi gärna vill ses. En välkommen sidoeffekt av upphandlingen är också att barnen påstår att maten blivit avsevärt bättre i deras skolor efter jullovet. Det tyder på att man kanske ska ha tätare mellan upphandlingarna då dessa kan ha en positiv effekt på leverantörerna

En som inte legat på latsidan är Pär Bergkvist som vi skrivit om tidigare här på bloggen. Mannen som gett sig i kast med att besöka 100 skolkök under ett år och skriva om sina upplevelser på bloggen 100skolkök1år.se. Igår kväll när jag satt och jobbade kom så ett kort mail:

Hej!
Imorgon åker jag till Lidingö för att prova skolmaten, äntligen.
Förhoppningsvis hinner jag med två besök. Vill du tipsa om nån skola?

Pelle Bergkvist
100 skolkök 1 år

Sedan Per startade sin blogg har han besökt 35 skolor runt om i Sverige Utöver detta har han blivit inbjuden att besöka 250 skolor (13 dec 2009). Vad roligt att han kommer till oss på Lidingö. Jag tipsade honom om att besöka Källängen eller Klockargården, Hersby gymnasium samt Futuraskolan. På så sätt skulle han kunna prova alla tre leverantörer. Vi får se vad han valde för skolor men jag fick precis reda på att han hann med tre skolor idag. Det ska bli spännande att se hur han uppfattade sina besök! Det kommer jag att länka till här eller så följer ni själva hans blogg.

Bäst i test: Pär besöker Carola på Katarina södra

2009-12-15T23:32:00.001+01:00

Pär Bergkvist är en riktig vardagshjälte. Att prova igenom 100 skolkök på ett år är en grannlaga uppgift. Härom veckan besökte han en av Carola Magnussons, ni vet hon i skolakuten, entreprenader på Katarina Södra skola. Läs om det besöket här. Förhoppningsvis kommer han hit till Lidingö. Svarta Lådan som sköter maten på Futuraskolan ute på Gåshaga har bjudit in honom att prova maten. Pernilla Thor på ISS har sagt ok, men betonar att det är Lidingö kommun som formellt måste bjuda in. Sodexo är ju inte reptilsnabba att svara på mail, men det brukar komma ett svar till slut. Jag har hört av mig till Anna Fritjofson och Gunnar Jansson på Lidingö kommun för att de ska ge ok för Pär att komma på en testrunda. Så mina önskningar just nu är två. Att Pär ska komma ut hit och testa maten samt att jag kan skriva om en lika bra matupplevelse när jag besökt barnens skola som Pär gör efter att ha besökt Katarina Södra.

UPPDATERING: Fick mail i veckan från Anna Fritjofson på Lidingö stad och hon hälsar att Pär är välkommen att besöka valfria skolkök på Lidingö för test. Härligt.

Namninsamlingen överlämnad!

2009-12-14T23:27:00.000+01:00

Till slut skrev 1833 personer under namninsamlingen för bättre skolmat på Lidingö. Josefin överlämnade densamma till Ordf i utbildningsnämnden, Gunnel Eklöf (FP) och vice ordförande Lars Björndahl (M), i samband med ett möte i Bodals skola den 9 december!

ISS svarar på frågor om skolmat.

2009-12-13T14:09:00.002+01:00

Nu har även Pernilla Thor på ISS svarat på våra frågor kring skolmaten på Lidingö. Inser att den sista frågan var lite felaktigt ställd vilket Pernilla också påpekar. Naturligtvis finns det gränsvärden för tillsatsämnen. Just i fallet med nitrit är det idag, vad jag kan läsa mig till, belagt att barn från 1 års ålder kan bryta ner nitrit. Dock är användningen av nitrit i livsmedel omdiskuterat och är inte en tillåten tillsats i KRAV-märkt mat. Enl. SLV visar studier gjorda i EU området på att många konsumenter överskrider ADI just gällade nitrit. I gruppen barn ligger spannet mellan 50-360% av ADI. Här kan du läsa mer om SLV:s syn på nitrit/nitrat.

Hur stor andel av en portion vanlig skollunch är faktiskt tillagad i köken på Lidingö? (enl. en slags tallriksmodell. Dvs vad ett "genomsnittsbarn" äter, säg i andra klass.)

Svar: All mat tillagas på Lidingö från råvaror, beredda råvaror, halvfabrikat och helfabrikat. Andelen helfabrikat av huvudråvaran inklusive det vegetariska alternativet är för HT-09 42 av 140 stycken d.v.s. 30 %. (Vilket troligtvis är den siffran du eftersöker då t.ex. knäckebröd och smör är helfabrikat)

Hur stor andel av en portion vegetarisk skollunch är faktiskt tillagad i köken på Lidingö enl samma sätt att räkna som ovan?

Svar: Se ovan

Finns det tillagningskök på Lidingö som ni upplever begränsar era möjligheter och förutsättningar att uppfylla era mål vad gäller variation och val av råvaror för att kunna servera en bra skolmåltid?

Svar: Förutsättningarna i köken var kända i anbudet.

Hur stor andel av luncherna ni serverar är vegetariska?

Svar: 50% av måltiderna är vegetariska då det dagligen serveras en maträtt med sk blandkost och maträtt som är lakto-ovovegetarisk ( Lakto-ovo är en benämning som betyder att den vegetariska kosten innefattar mjölk och ägg. Det finns olika inriktningar på vegetarisk kost)

Har ni funderat på att öppet redovisa tillsatserna i den maten ni serverar?

Svar: ISS har inte motsagt sig att öppet redovisa vilka tillsatser som finns i den mat som serveras, det finns ingen anledning till. Då avtalet ej stipulerar detta har det aldrig gjorts på Lidingö. Utifrån den nu pågående debatten är det något vi överväger.

Ni berättade i mötet att ni inte bedriver egen forsking, utan följer lagstiftningen och de forskningsresultat som publiceras. Det finns ju oerhört lite forskning och studier gjorda kring tillsatser på just barn. Har ni en försiktigare hållning, policy kring skolmaten eller tillämpar ni samma policy som mat till vuxna? (1) Det skulle också vara intressant att ta del av vilka studier ni stödjer er på. SLV har ju inga rekommendationer kring tillsatser, men stödjer en massa andra råd kring att barn t ex har genomsläppligare tarmar och därmed tar upp mer salter och gifter i blodet än vuxna.(2) Det finns ju exempelvis regleringar vad gäller nitrit i dricksvatten som ges till barn, men inte i charkprodukter och helfabrikat. Hur ställer ni er till det? (3)

Svar:

1: Ja. ISS har mer omfattande rutiner för skolmaten ex avseende allergener och näringsammansättning jämfört med företagsrestaurangerna. ISS baserar sina rutiner för skolmaten på lagstiftning och riktlinjer. SLV’s riktlinjer baseras i sin tur på samlade forskningsresultat.

2: ISS tar del av, men baserar inte sina rutiner på enskilda forskningsrapporter. Rutinerna baserar sig istället på gällande riktlinjer. Det vore oprofessionellt för ISS verksamhet att ta fasta på enskilda forskningsreslutat istället för de samlade forskningsresultaten som återspeglas i riktlinjerna.

3: Regler för användning av nitrat/nitrit i livsmedel finns. Det finns även ett ADI-värde (Acceptabelt dagligt intag).

Se maten i ett större sammanhang!

2009-12-09T23:40:00.002+01:00

Hemma igen från mötet med utbildningsnämndens ordförande Gunnel Eklöf och vice ordföranden Lars Björndahl för att prata om upphandlingen. Många tankar snurrar men det jag hela tiden återkommer till är behovet av att se maten i ett större sammanhang - maten kopplar till så många frågor. Bland annat finns det starka samband mellan vad vi äter och hur vi mår och presterar. Och eftersom Lidingö har som en av fem visionspunkter att ”ha Sveriges bästa skolor” så måste maten vara ett väldigt högt prioriterat. Det går ju inte att uppnå målet Sveriges bästa skolor om inte maten ger barnen bästa förutsättningar för att lära.
Det finns några spännande undersökningar som visar hur viktig näringsriktig, bra mat är för socialt beteende, läs mer i länkade artiklar.
Artikel om länk mellan mat och anti-socialt beteende i skolor:
Samma artikel kortad och översatt till svenska:

Louise Hård af Segerstad är mamma till två barn på 3 och 6 år. Hon jobbar som kommunikatör på Albaeco, en ideell förening som gör vetenskap till vetskap om samspelet mellan människan, naturen och samhället. Bl.a. har Louise jobbat med utställningen Manna som ni kan se på Etnografiska museet tom 25 oktober! Missa inte då att fika eller äta lunch på Etnografiskas resturang MatMekka som drivs av Carola Magnusson.

Möt Lidingös politiker 9 december

2009-12-02T15:09:00.003+01:00

Nu bjuder Lidingös politiker in till en informationsträff gällande skolmaten. Detta äger rum onsdag 9 december 18.00 i Bodal skola.

Kom dit och ställ de frågor du har. Det är väldigt kort varsel och tyvärr kan varken Peter eller Johan komma, från början inte heller jag men med lite hjälp ska jag nog komma loss. Tyvärr kunde politikerna inget annat datum och i januari är det för sent eftersom upphandlingsunderlaget ska bli klart innan jul.
Jag hoppas på att inte sitta där ensam :)

TEST: 100 skolkök på ett år.

2009-11-29T23:40:00.002+01:00

Fick ett tips i veckan av Fredrik Modén om denne orädde bloggare. Pär Bergkvist heter han och skriver så här på bloggen om sin uppgift:

Jag erkänner att det är en konstig idé, att prova 100 skolkök under ett år. Det var en av mina döttrar som kom med idén; “Pappa, du kan väl prova vår skolmat istället för att åka omkring och äta på alla lyxkrogar.” Sagt och gjort. Syftet är att skapa en dialog kring skolmaten i Sverige. Jag tänker inte bara ägna mig åt negativ kritik och gnäll, jag tänker berömma och entusiasmera; försöka lyfta fram goda exempel från skolkök som går sina egna vägar, som lyssnar på barn istället för politiker och som drivs av en passion för att laga riktigt god mat. Jag vet att det finns tusentals eldsjälar därute; som trots tidspress, besparingskrav och brutal byråkrati har nöjda och glada gäster dag efter dag. Det är den maten och de människorna som ska fylla den här bloggen. Nu kör vi!

Oemotståndligt roligt och bra. Jag följer den varje dag. Gör det du med! Bloggen hitar du här.

// Johan

PS. Pär. Om du läser detta så vore det underbart om du kan komma hit till Lidingö. Vill du ha en formell inbjudan? Maila mig på grafstrom[at]gmail.com DS.

UPPDATERING: Har skickat en förfrågan till samtliga leverantörer av skolmat på Lidingö, Sodexo, ISS och Svarta lådan och inte hört ett knysst ännu... De är förbaskat dåliga att svara på mail.

UPPDATERING 2: Nu har Svarta lådan bjudit in Pär till Futuraskolan. Ska bli spännande mer en rapport därifrån. Hoppas ISS och Sodexo hakar på också.

Äntligen: Svar från Sodexo!

2009-11-29T23:28:00.002+01:00

Nu så kom svaret på frågorna jag ställde Sodexo för en tid sedan i detta blogginlägg. Det är Sodexo:s kommunikationsdirektör Eva Kristensson som svarar. Jag har haft så mycket nu ett tag så jag har inte hunnit svara själv. Min spontana reaktion är bara användningen av begreppet "halvfabrikat" som definieras annorlunda av exempelvis skolmatens vänner. Josefin hittade denna text på deras webbsida:

Hel- och halvfabrikat

Vad räknas egentligen in till respektive grupp? Konkreta exempel? När "föddes" dessa begrepp?

Svar:Helfabrikat är helt färdigställda livsmedel där endast uppvärmning behövs. Helfabrikat kan vara måltidskomponenter eller kompletta maträtter. Exempel: Stekta köttbullar, pytt i panna och fiskgratäng.

Halvfabrikat är livsmedel som har behandlats och endast behöver tillagning. Till vissa halvfabrikat behöver vätska tillsättas. Exempel: Ostekta köttbullar, panerad fisk, djupfrysta grönsaker och torkade soppor.

Redan under 1930-talet började man i USA att utveckla livsmedel som skulle spara tid i köket. I Sverige lanserades de första djupfrysta produkterna 1945. I USA myntades namnet TV Dinner 1954. Exakt när orden hel- och halvfabrikat "föddes" vet jag inte, men orden och den här typen av livsmedel har funnit länge.

När jag läser brevet vet inte om jag egentligen fått svar eller om jag måste sätta mig ner och räkna själv för att få rätsida på det hela. Ska heller inte ge mig in i resonemanget kring varken Livsmedelsverkets rekommendationer eller barns outvecklade tarmsystem. I alla fall inte med Sodexo. Här kommer i alla fall svaret. Kommentera gärna här på bloggen så hoppas jag Sodexo kommer in och svarar!

// Johan

Hej Johan!

Jag vill börja med att be om ursäkt för att svar på frågor som du bett oss om har dröjt.

Vi har tyvärr ingen möjlighet att väga eller mäta maten under en månad. Så här har vi räknat för att du och andra föräldrar ska få en inblick i hur mycket av skolmaten på Lidingö som är lagad från grunden. Det serveras ungefär 140 rätter på en termin. I 37 av de rätterna finns någon form av halvfabrikat. Det kan till exempel vara pannbiffar, köttbullar, fiskpanetter, pannkakor, hamburgare, potatisbullar eller pytt i panna. När det är köttbullar och potatis på menyn är delen halvfabrikat på tallriken mindre än när det serveras pytt i panna. Ovanstående gäller även för vegetariska måltider. De utgör 5-10 procent av andelen luncher på våra Lidingöskolor.

Hur stor del av maten på barnens tallrikar som består av mat lagad från grunden skiljer sig en hel del eftersom barnen väljer olika utifrån sitt eget tycke, smak och vanor. Vissa tar mycket råkost, andra ingen alls. Många barn tycker dessutom väldigt mycket om halvfabrikat som köttbullar, pannbiffar och pannkakor vilket gör att de äter mer halvfabrikat än barn som lägger till mer potatis och grönsaker.

Jag såg att någon kommenterat våra såser på din blogg. Den personen har fel uppgifter. Alla våra såser och grytor görs från grunden, de är inte halvfabrikat.

Du frågar också om vi upplever att köken på Lidingö begränsar våra möjligheter och förutsättningar att uppfylla våra mål vad gäller variation och val av råvaror för att kunna servera en bra skolmåltid. Vårt mål är att alltid laga god mat inom de förutsättningar som finns både vad gäller lokal, utrustning och ekonomi. När vi lägger ett anbud vet vi förutsättningarna för tillagningsmöjligheterna och anpassar det därefter. Om Lidingö kommuns krav skulle vara att all mat ska lagas från grunden på samma sätt som vi gör på Nynäshamns havsbad så är det inte möjligt på Lidingö. Då är köken begränsande. Men köken begränsar oss inte vad gäller variation mellan olika rätter.

När det gäller forskning om tillsatser i mat till barn håller inte Livsmedelsverkets toxikologer med dig. Barnperspektivet finns med när man gör studier på tillsatser. Man tittar på säkerheten och också på vilka mängder och vilken typ av mat som barn brukar äta. Livsmedelsverket har börjat titta på den så kallade cocktaileffekten. Det är ett oerhört svårt arbete eftersom det finns miljoner ämnen, hormoner och sådant som finns naturligt i maten. Man kan möjligtvis titta på två till tre ämnen samtidigt och hur de påverkar något utvalt organ. Om du vill veta vilka studier som ligger till grund för SLV:s rekommendationer förslår jag att du tar kontakt med dem.

Vi har inte haft någon egen policy för tillsatser utan följer Livsmedelsverkets rekommendationer. Däremot har vi satt ihop en arbetsgrupp som ska utreda om vi behöver en egen policy i framtiden och vad den i sådana fall skulle innehålla. Arbetsgruppen kommer vara klar med sitt arbete under första kvartalet 2010.

Du frågar också om vi känner till att barn har genomsläppligare tarmar än vuxna. Enligt två toxikologer på SLV som vi varit i kontakt med stämmer inte detta. Ökad tarmgenomsläpplighet brukar kopplas till sjukdomar eller symtom som glutenintolerans, Morbus Crohn, autoimmuna sjukdomar mm. Det är tack och lov inte så vanligt bland barn men de som av någon anledning behöver specialkost får naturligtvis det.

Jag hoppas att vi varit tydligare nu. Återkom gärna om något fortfarande är oklart.

Med vänlig hälsning

Eva Kristensson

Lidingö Tidning 20 november

2009-11-22T19:36:00.003+01:00

Lidingö tidning har skrivit om skolmaten igen. De upplyser om att Lidingö har bjudit in föräldrar till att tycka till om skolmaten. Här är länken till lidingös sida. Bara att klicka på knappen om skolmatsupphandlingen och tycka till!
Här är länken till artikeln i Lidingö Tidning.

Hur svårt ska det vara?

2009-11-19T21:37:00.003+01:00

Förra veckan träffade vi tjänstemännen som är involverade i upphandlingen. Vi diskuterade då hur Lagen om Offentlig Upphandling förhindrar att krav som närproducerat kan ställas.
För mig som jobbat ett tag nu med att belysa hur viktigt det är att våra barn serveras en bra skollunch, lagad från grunden av bra råvaror på plats och med så liten miljöpåverkan som möjligt, är så gläd att många med mig engagerar sig i frågan. Lidingös tjänstemän känns intresserade av att få till en riktigt bra upphandling. Därför känns det helt galet att det ska stupa på att det inte går att ställa vissa krav som t.ex. närproducerat. Vi vill ju kunna ställa de krav vi vill utan att behöva klura ut hur man ska kringgå LOU och LAS.
Idag fick jag en länk gällande Djurö kommun som tagit ställning för närproducerat i skolmatsdebatten. Jag blev inspirerad när jag läste denna DN artikel som visar att det finns Kommuner som är olydiga. Det finns en kommun som är villg att ta eventuella böter för en god sak.

Skickade länken till den inspirerande artikel till Gunnar Jansson som skickade ett tips tillbaka om en annan artikel skriven av Lantbrukets affärstidning
- Kände mig plötsligt mindre inspirerad...
Varför lagstiftar vi på ett sätt som inte hänger ihop? Först ställer vi krav (vilket ju i sig är bra) på våra bönder som gör att de har svårt att konkurrera och få lönsammhet. Därefter handlas kött och annan mat där den är billigast (= inte svenskt) och serverar våra barn, utan att ens blinka.
Föräldrar är orolga för vad som finns i maten vi ger våra barn och får inte veta varifrån den kommer. Politiker och tjänstemän är oroliga för att göra fel gällande Lagen om Offentlig Upphandling. Vad är värst? Att skita i hur barn och djur har det eller frångå en dum princip? Jag vet va jag tycker.

Skolmaten är som ett Kinderägg!

2009-11-17T21:38:00.004+01:00

Inget du står dig på, fylld med skit och innehåller tre önskningar.
- ISS vill tjäna pengar, kommunen vill spara pengar och föräldrarna vill ha bra skolmat.
För att det ska gå att uppfylla dessa tre önskningar krävs att samtliga inblandade samarbetar och lyssnar på varandra. Idag känns det som vi är en bit på väg. Lidingö stad har på sin hemsida givit oss föräldrar möjligheten att tycka till om vad vi tycker är viktigt inför den kommande upphandlingen.
Så här kommer jag tycka;
Sluta servera tunnpannkakor och köttbullar. Det är så självklart att det inte finns resurser för att rulla köttbullar till en hel skola eller steka pannkakor så varför ens ha med sådan mat på menyn?
Bort med dessa halv/helfabrikat från matsedeln, Servera istället en köttfärslimpa som lagats från grunden med svenskt kött. Barn tycker om pannkakor men låt dom då få ugnspannkaka som tillagats på plats.
Ställ tydliga krav på entreprenören. Sätt ett rimligt tak på hur stort matsvinnet får vara. Idag har ISS problem med det stora svinnet och arbetar för en minskning,vilket är positivt inte minst ur miljösynpunkt. God mat hamnar i magen och inte i avfallet. Mat som är lagad av bra råvaror från grunden är lättare att ta vara på än de redan tillagade halv/helfabrikaten som värmts upp. Vem vill betala för något som hamnar i soporna?
Kommunen måste ta ansvar för att barnen i den obligatoriska grundskolan får i sig en bra skolmåltid i en trevlig miljö. Barn i grundskolan växer och behöver bra mat för att orka med skolan. Ställ krav på entreprenören att servera mat som lagats från grunden av bra råvaror. Det kommer alla att tjäna på.
Tyck till du också!

Sara Wijkström är mamma till 2 döttrar som går i Käppala Skola.

"Vi har inte fått några budgetramar från politikerna"

2009-11-15T21:58:00.001+01:00

Omkring 20 föräldrar och företrädare för Lidingö Stad samlades i torsdags för att diskutera vad som kan göras inom ramen för den stundande upphandlingen. Gunnar Jansson som är projektledare för upphandlingen från kommunens sida inledde med att redogöra för var man befinner sig i processen. Ett led i stadens nya policy är att man ska gå “från information till kommunikation”, dvs dialog med medborgarna i viktiga frågor. Uppenbarligen är skolmaten en sådan då man nu har en möjlighet att gå in på www.lidingo.se och själv skicka in sina synpunkter. Efter förfrågan så länkar man nu också till bloggen Braskolmat, vilket känns positivt för oss som kämpar för detta. Med på mötet var också Sinikka Suutari som är upphandlare på Lidingö Stad, Anna Fritjofsson, kostuppföljare och Birgitta Sihver, chef för Konsult och servicekontoret. Man berättade att den politiska målsättningen med den förra upphandlingen som gjordes var att förbättra kvaliteten och konkurrensen genom att lägga ut skolmaten på entreprenad. Flera av oss som har äldre barn i skolorna vittnar ju om att kvaliteten har försämrats drastiskt sedan Sodexo och ISS tog över driften. Men man har inte utvärderat det politiska beslutet någon gång eller ens haft som ett alternativ att ta tillbaks driften. Birgitta Sihver var också tydlig med att man hade en målsättning i den förra upphandlingen att man ville ha två leverantörer, en för södra respektive norra ön.

Diskussionen kom att inledningsvis handla om vad som är möjligt att ställa som sk “skall krav” i en upphandling som inte är att betrakta som diskriminerande enl EU rätten. Där vill vi uppmana ansvariga att vidare konsultera miljöstyrningsrådet som kan vara behjälpliga i frågan. Läs mer om det här. Det som förbluffar en aning är att tjänstemännen inte verkar ha givits några budgetramar kring det hela och därför var det svårt att få några egentliga svar på våra frågor kring upprustning av centralköken så att det går att defakto laga och inte bara värma mat i dem. En fråga som ligger mig varmt om hjärtat är också vilka etiska krav man ställer på entreprenörerna i upphandlingen. Något man inte alls har gjort den nuvarande upphandlingen.

Gunnar och Sinikka berättade i alla fall om att de fått styrningen att upphandlingen skall följa Lidingö stads strategier, dvs:

Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.
Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.
Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.
Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.
Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.

Något som vi föräldrar som var på plats enades kring var i alla fall att skicka med följande påståenden från oss in i upphandlingsarbetet: Vi vill att våra barn ska serveras mat lagad från grunden på bra råvaror, att man inte serverar barnen några helfabrikat samt att det är rimligt att inköpta råvaror ska vara framställda på ett sådant sätt att det inte strider mot svenska lagstiftning gällande exempelvis djurskydd, tillsatser eller besprutningsmedel. För att åstadkomma detta krävs en upprustning av köken på Lidingö, kortare menyplanering och en högra grad av säsongsanpassning. Det finns också en politisk styrning kring att dela upp denna upphandling i flera mindre så att det finns ett större antal entreprenörer kan komma i fråga. Den statliga styrningen om att minst 25% av råvarorna skall vara ekologiska förstod jag också att man tänkte följa.

I Skåne län har man kommit längre i de här frågorna och nyligen publicerade Sydsvenskan en debattartikel kring att en “Kommunal matrevolution behövs”. Artikeln är skriven av företrädare för LRF och lobbyorganisationen Skolmatens vänner och den finns att läsa här.

Kontentan var att de frågor som vi inte kunde få svar på i mötet måste dryftas med kommunen och således utbildningsnämnden. Jag mailade Gunnel Eklöf (FP) som är ordförande och hon lovade återkomma med en tid snarast så att vi kan få ställa våra frågor. Men det återkommer vi till senare.

Så här långt i alla fall verkar det som att frågan har lyfts en liten bit på dagordningen och att många partier är ense om att något måste förändras. Nu återstår bara att se vad det blir av det hela och vilka krav som kommer offras på budgetaltaret. Det är något som jag vill fråga våra politiker.

// Johan Grafström

Möte med ISS i Käppala skola

2009-11-13T08:18:00.008+01:00

I onsdags kväll var jag på ett givande möte med ISS på Käppala Skola. Vi var säkert tjugo personer med föräldrar och skolpersonal som förde intressanta diskussioner med ISS.
Positivt är att de lyssnar, tar till sig kritik och vill förbättra kvaliteten på deras verksamhet. De berättade att det sedan i våras aktivt arbetar med bland annat att få bort onödiga tillsatser ifrån maten i sin produktion och hos sina underleverantörer och redan har ett stort antal E-nummer plockats bort enligt deras representanter. De var ärliga och sade till och med att -”ska vi vara kvar så handlar det om utveckling eller avveckling” och det ligger något väldigt viktigt i det och naturligtvis handlar det inte bara om E nummer utan också om att vilja använda riktiga råvaror och laga mat från grunden istället för att köpa in halvfabrikat från sina underleverantörer.
Jag hoppas att det här bara är bara början på en omfattande förändrig hos ISS som matentreprenör. De måste tillsammans med kommunen sätta ett antal adekvata kvalitetsparametrar i nästa upphandling och ta sitt ansvar och leverera bra mat lagat på riktiga råvaror utan några som helst tillsatser – om de vill var kvar. För mig är det inte ok att betala för att mina barn ska få ”lasagne gjord på pastaflingor” och gud vet vad pga att det inte går tillräckligt snabbt att göra en lasagne från grunden och dessutom på riktiga lasagneplattor? Maten blir till slut en ”grötsörja” som faktiskt knappt är ätbar…..
Negativt med gårdagens möte är att vi inte fick några svar och att de INTE kan (?) säga något om NÄR mer radikala förbättringar kommer genomföras. Hur lång tid ska en ”omställning” av verksamheten ta och vad är realistiskt att kräva? En personal sade på skolan till mig idag att - ”om vi idag bestämmer att vi inte ska ge fil med tillsatser som mellanmål så tar det bara en vecka för oss att ställa om oss - det enda vi gör är att vi inte beställer fil med tillsatser från vår leverantör veckan därpå”. Hur ser ISS på det här undrar jag?
Ett grundläggande och stort problem också, tyvärr, är att köken inte är tillräckligt utrustade på skolorna idag och att det därför inte går att laga mat från grunden. Här kommer vi in på ekonomi och politik. Vi måste ha i bakhuvudet att ISS vill tjäna pengar på den här verksamheten och idag går verksamheten knappt runt på Käppalaskolan. Det här åtgärdas med bl.a. personalnedskärningar varpå följden blir ännu mera halvfabrikat som går fort att värma. Skolköken måste förbättras, skolmatsalar byggas och kompetensen på kökspersonalen höjas OCH DET HÄR SKA GÅ – något annat alternativ finns inte.
Avslutar med att berätta om en lunch skolpersonalen trodde var en ”fiskgryta” men som senare visade sig vara en kycklinggryta med kyckling så porös och oidentifierabar så de inte visste vad som serverades………..hjälp!

Helena Ståhl är egenföretagare och mamma till tre barn, 8 år, 6 år och 1,5 år. Hon har intresserat följt matdebatten de senaste åren och har sedan båda äldsta barnen börjat skolan engagerat sig i skolmatsfrågan. Se även artikel i veckans Mitt i.

S: ”Måltiden och maten är viktig för alla människor"

2009-11-11T21:20:00.002+01:00

Vi har haft frågan om skolmåltiderna uppe på agendan under flera år. Fram till 2007 handlade det mest om att gymnasieeleverna ska kunna få lunch i skolan utan avgift. Den frågan vann vi i samband med att budget för 2007 antogs. Efter det att avgiften avskaffades ökade antalet elever som äter lunch i skolan med 40%.

Därefter har vi fokuserat på kvaliteten på skolmaten. I vårt budgetförslag för 2009 skrev vi ”Måltiden och maten är viktig för alla människor. Trivsam och rofylld miljö och mat som är vällagad och välsmakande skapar kvalitet. I samband med ny upphandling av avtal om måltidsservice för äldreomsorgen och för skolorna ska ekologiska och rättvisemärkta råvaror vara ett självklart krav.”

Att skolmaten produceras på några få centrala enheter är ett resultat av majoritetens beslut efter en skolköksutredning för ett antal år sedan. Vi var emot den förändringen och ville behålla tillagningskök på fler skolor, just med tanke på matens kvalitet och även förutsättningen att skollunchen ska kunna vara en del av det pedagogiska arbetet i skolan.

Vi kommer att fortsätta att kämpa för att Lidingös elever ska få en god, nyttig och stärkande skolmat i framtiden.

Mårten Dahlberg (S) oppositionsråd på halvtid

På den andra halvtiden arbetar han som kanslichef på Stockholms Handikappidrottsförbund. Mårten är uppvuxen i Skärsätra, och kom efter en tid (14 år) i Borås, Göteborg och Sandviken tillbaka till Lidingö 1988. Han har två barn, en som och en dotter. Hans dröm är att dottern efter sina studier på restaurangmanagementprogrammet på Umeå universitet ska öppna en restaurang i Italien.

FP: "Vi ska ha Sveriges bästa skolmat gjord på riktiga råvaror!"

2009-11-09T19:07:00.002+01:00

Klimatsmart skolmat av hög kvalitet till Lidingös barn

Inga tillsatser i skolmaten! Det är viktigt för barn som växer och ska leka och lära att få i sig bra mat utan kemikalier, smakförstärkare och förtjockningsmedel.

Vi i Folkpartiet vill inte bara att Lidingö ska ha Sveriges bästa skolor, vi ska också ha Sveriges bästa skolmat gjord på riktiga råvaror! Det är dags att vi ställer riktigt höga krav på den mat vi serverar våra skolbarn.

Men vi har inte bara Lidingös bästa för ögonen. Att vi värnar vårt klimat är betydelsefullt för alla på vår planet och därför är det viktigt att vi som medmänniskor tänker och agerar klimatsmart. Låt oss bruka vår jord och sköta vår djurhållning så att vi orsakar så få negativa effekter på klimatet som vi bara kan. Det svenska jordbruket har kommit långt här, och det vill vi uppmuntra så att vi kan bli ännu bättre och ett föregångsland för andra länder som också de vill arbeta med hållbarhet!

Att tänka klimatsmart innebär inte alltid att det är klokast att odla sådant i Sverige som inte är lämpat för vårt nordiska klimat. Det kan vara klokare, ur alla hänseenden, att handla en frukt från ett varmt land, där det inte krävs så mycket energi, bara för att hålla växthus varma, som det gör i Sverige. Givetvis ska vi inte göra avkall på våra kvalitetskrav, oavsett från vilket land vi köper vår frukt, våra grönsaker eller andra råvaror.

Genom att värna vår värld värnar vi också våra barns framtid!

/Rebecca Krus (FP)

Jag sitter i utbildningsnämnden samt i kommunstyrelsen. Dagtid jobbar jag som kommunikationschef. Jag anser att nästa steg i kommunens hälsoprofil måste vara skolmaten liksom maten vi serverar de äldre. Jag är småbarnsmamma och har alltid varit mycket noggrann med vad som serveras i hemmet och i barnens skola och förskola. Jag har länge känt mig orolig för den försämrade matkulturen. Utan bra bränsle i kroppen kan vi människor inte fungera eller prestera väl och fetma håller på att bli ett stort problem i vårt samhälle. Jag anser att vi måste vända denna negativa trend.

Handla skolmat inom ramen för LOU

2009-11-05T11:54:00.000+01:00

LOU eller Lagen om Offentlig Upphandling är det lagutrymme som reglerar hur leverantörer ska konkurrensutsättas. Dessa tre bokstäver lär vi som försöker påverka kommunen höra till leda eftersom det ofta är denna lag som hänvisas till när något är omöjligt eller lagstridigt. Och inte helt oväntat så är lagen om offentlig upphandling en riktigt krånglig historia. Jag har försökt skapa mig en uppfattning om hur en kommun kan agera i termer av exempelvis kräva att en leverantör ska hålla sig till Svensk lagstiftning gällande djurhållning och genmodifierade grödor. Regelverkat är långt ifrån okomplicerat och jag skulle verkligen vilja att Gunnar Jansson på Lidingö stad skulle kliva in och förtydliga vad som egentligen gäller i frågan, men han svarar inte på mail.... :-(

Här finns dock lite fördjupning från konkurrensverket som kommenterat frågan.

Lunchrapport från Käppala skola

2009-11-04T22:30:00.000+01:00

Som engagerad mamma gjorde jag ett spontan besök på Käppala Skola innan höstlovet och åt en ”näringsriktig” måltid med min yngsta dotter – vitt hamburgerbröd med uppvärmd hamburgare. Tomat och rödlök lyste med sin frånvaro på samliga barns tallrikar och istället var det en halvdeciliter ketchup som satte ”lite extra krydda” på deras måltid. En tanke hos mig var att ”jag hoppas de fyra tidigare måltiderna under veckan var mer näringsriktig”………...ska tillägga att det faktiskt serverades potatisklyftor till men kanske var de lite för torra och skrumpna eftersom de inte var så populära vid mitt bord?

Jag vill inte vara orättvis mot ISS som serverar på min skola men helt säkert är att
de kan göra mycket bättre mat än den som är idag och allra helst finns en önskan hos
mig att den lagas från grunden i skolans egna kök och det ska väl gå år 2009?

KD: “Minska svinnet och förbättra matkvaliteten”

2009-11-03T21:04:00.001+01:00

Bloggstafetten går vidare. Turen har nu kommit till Jessica Nyberg som är gruppledare för KD på Lidingö.

Mat och måltider hör till livets glädjeämnen och är en förutsättning för välbefinnande och hälsa. Måltiden är också en viktig social händelse. Den senaste tidens debatt om skolmatens kvalitet vill jag verkligen välkomna. Elever som äter en tillräcklig lunch orkar koncentrera sig hela dagen och har därför bättre förutsättningar för att prestera bra i skolan. Få saker i skolan väcker så många känslor som skolmaten och det är tydligt att det finns förbättringsområden.

Jag vill i sammanhanget också slå ett slag för maten och måltidssituationen inom Lidingös äldreomsorg. För många äldre är måltiderna dagens höjdpunkter, stunder att se fram emot.

Ett vackert dukat bord och näringsriktig mat i lugn miljö har stor betydelse för att skapa en meningsfull vardag.

Fokus för kommunernas kosthållning har traditionellt sett varit inriktad på att uppfylla olika myndighetskrav och näringsrekommendationer. Detta är naturligtvis jätteviktigt men jag anser att ambitionsnivån måste vara högre än så. Jag vill på intet sätt förringa välvilligheten i olika kostråd men vad hjälper dessa när maten slängs för att den inte smakar gott, när måltiden alltid intas under stress alternativt i ensamhet eller när omgivningen är torftig och tråkig och inte inbjuder till en trevig måltid?

Svenska skolkök slänger varje år mellan 10 000 och 20 000 ton fullt ätbar, men överbliven, mat. Enligt en beräkning som Naturvårdsverket låtit göra är kostnaden bara för tallriksavskrapet 1,1 miljon kronor per skoldag. Med övrigt svinn kan den årliga kostnaden för skolorna bli mellan 200 och 600 miljoner kronor.

Nu har en del skolor tagit upp kampen mot denna trend. Genom att synliggöra hur mycket som slängs kan svinnet minskas dramatiskt och därmed också kostnaderna och miljöpåverkan vid råvaruproduktion och hantering. Genom tydlig information och ”morötter” för eleverna skulle andelen slängd mat säkerligen med ganska enkla medel kunna halveras. Pengarna skulle istället kunna läggas på att förbättra kvaliteten, exempelvis genom att öka andelen ekologisk mat, minska ned på hel- och halvfabrikat, ställa krav på tydligare märkning och färre tillsatser samt laga en större andel av maten ”från grunden”. Det borde kostnadsmässigt kunna bli ett nollsummespel men med ett resultat där alla blir vinnare: skoleleverna, kommunen och miljön.

Jessica Nyberg är 31 år och gruppledare för Kristdemokraterna. Kommer ursprungligen från Härnösand och hamnade efter juridikstudier i Umeå till slut på Lidingö. Dagarna spenderar hon i Stockholms stadshus där hon arbetar som borgarrådssekreterare med ansvar för äldrefrågor. Hon betraktar sig själv som en kristdemokratisk förnyare och är en av grundarna till gräsrotsrörelsen FFFF "Frihet, Familj, Flit, Företagsamhet - för en ny kristdemokrati".

Hallå Sodexo! Kan ni inte svara?

2009-11-03T01:28:00.000+01:00

Fredrik T Strand, VD Sodexo Sverige Foto:Sodexo

Ni som följt med tidigare här i bloggen vet ju att jag inte blev klok på hur Sodexo kom fram till att 85% av maten de serverar våra barn är tillagad från grunden i köken på Lidingö. Sodexo var ganska snabba med att svara på frågan, men eftersom jag inte upplevde mig få svar så mailade tillbaka till Fredrik T Strand som är VD på Sodexo Sverige med några ytterligare frågor för att faktiskt förstå hur de räknar. Tänkte att jag skulle redovisa svaren här på bloggen, men följdfrågorna stötte uppenbarligen på patrull för jag har ännu inte hört ett knyst från dem så jag tänkte att jag i alla fall postar frågorna här också.

Sodexo:s svar på frågan kring hur de räknar när de påstår att 85% av skolmåltiden tillagas från grunden i köken på Lidingö:

- - - -

Hej Johan,

Tack för att du kom på informationsträffen vi hade i Torsvik skolmatsal.

Återkommer här angående att 85% av skolmåltiden tillagas från grunden på Lidingö.

Idag tillagar vi från grunden allt det som vi finner möjligt från flera perspektiv; utrustning, kvalitet, smak och från den överenskomna prisbilden. Detta innefattar exempelvis såser, grytor, gratänger, pastarätter, sallader, vegetariska rätter m.m. Råkostbordet hanterar vi också från grunden i produktionsköken, varav mycket kan vara blandade sallader med pasta, linser och bönor. Utifrån detta ser vi att ca 85% kräver tillagning och hantering för att ge en hel måltid.

39 av 148 rätter under HT09 innehåller hel/halvfabrikat som pannbiffar, köttbullar, fiskpanetter, pannkakor mm. Det blir 26,5% av totalen på menyn, men en komponent är inte hela måltiden utan en färsbiff (halvfabrikat) kompletteras självklart med egen gjord sås, kokning av potatis och att skapa råkostbordets utbud.

På Sodexos personalrestauranger och konferensanläggningar är siffran på tillagat från grunden ca 95 - 100 % baserat på en helhet ur förutsättningar i köket; utrustning, smak, kvalitet och prisbild. Alltså samma princip oavsett typ av verksamhet.

Bilägger även vår presentation från informationsträffen och vår avsiktsförklaring angående skolmåltider.

M.v.h Fredrik

Mitt svar med ytterligare frågor:

Hej Fredrik.

Tack för ditt svar. Jag blir ändå inte riktigt klok på hur ni räknar fram detta. Jag förstår att ni utgår från en ganska vid beräkningsmodell. Jag skulle vilja att ni inte formulerar er så svepande. Ni har ju ett system för att beräkna näringsvärden och inköp på så det borde gå att få fram dessa siffror. Så jag ställer om frågan och utgår från tallriksmodellen i stället så kanske det går att bli precisare i svaren? Och för att det inte bli mer begreppsförvirring så tycker jag att vi skiljer på de vegetariska rätterna och de vanliga rätterna. Ett rimligt antagande är ju att det är färre som äter vegetarisk än den andra skollunchen. Samt att väldigt få äter båda. Vi skulle kunna begränsa tidsperidoden till en månad så att det inte blir lika krångligt att räkna.

Hur stor andel av en portion vanlig skollunch är faktiskt tillagad i köken på Lidingö? (Och nu pratar vi ju som sagt enl. en slags tallriksmodell. Dvs vad ett "genomsnittsbarn" äter, säg i andra klass.)

Hur stor andel av en portion vegetarisk skollunch är faktiskt tillagad i köken på Lidingö enl samma sätt att räkna som ovan?

Hur stor andel av luncherna ni serverar är vegetariska?

Har ni funderat vidare på att redovisa tillsatserna i den maten ni serverar. Ni skriver t ex att: "I våra recept har vi ökat andelen kött och tagit bort de som vi ansåg vara onödiga tillsatser i just dessa maträtterna." Då upplever jag att ni ändå har någon form att interna dokument eller ställningstaganden och borde kunna redovisa dessa?

Ni skriver också att "På Sodexo bedriver vi ingen egen forsking, utan vi följer lagstiftningen och de forskningsresultat som publiceras.". Det finns ju oerhört lite forskning och studier gjorda kring tillsatser på just barn. Har ni en försiktigare hållning, policy kring skolmaten eller tillämpar Sodexo samma policy som mat till vuxna? Det skulle också vara intressant att ta del av vilka studier ni stödjer er på. SLV har ju inga rekommendationer kring tillsatser, men stödjer en massa andra råd kring att barn t ex har genomsläppligare tarmar och därmed tar upp mer salter och gifter i blodet än vuxna.

Kan du hjälpa mig med svar på detta vore jag oerhört glad. Eftersom Sodexo är en stor och seriös aktör på marknaden så utgår jag från att ni har en ganska djup kunskap kring dessa frågeställningar. Naturligtvis kommer vi att ställa samma frågor till ISS också. Som du märkt är engagemanget stort kring ämnet, vilket ändå måste kännas inspirerande!

Bästa hälsningar //

Johan Grafström

- - - -

Jag vet inte vad som är en rimlig tid att vänta på svar kring detta men eftersom Fredrik också bor här på Lidingö så kanske ni som känner honom eller om någon ser honom i centrum påminna om att jag gärna vill ha ett svar.

// Johan

Nu är vi i tidningen Mitt i

2009-11-02T21:22:00.003+01:00

Nu är vi i tidningen igen. Ju mer publicitet desto bättre :-) Jag fick denna länk till en DN artikel idag gällande ett annat skolmatuppror. I detta fall blev folk så arga över skolmaten att de kastades snöbollar. Dit har vi inte kommit ännu, men tydligen gav det resultat.

Lars Björndahl (M)Decentralisera besluten om skolmaten på Lidingö

2009-10-25T12:14:00.000+01:00

Eftersom Kommunalrådet Paul Lindqvist (M) avböjt att skriva en artikel kring skolmaten så fick vi till slut kontakt med Lars Björndahl (M) som dessutom sitter som vice ordförande i utbildningsnämnden. Lars publicerade detta inlägg på sin egen blogg för en dryg vecka sedan och låter oss återpublicera det här på braskolmat.blogspot.com. Lars är noga med att poängtera att det är han som person som uttrycker detta och inte Moderaterna som parti, eftersom frågan fortfarande är öppen i partiet.

Skolmaten har väl alltid varit en orsak till heta diskussioner - för barn och elever utifrån smaken, för föräldrar utifrån näringsriktighet och för skattebetalare utifrån kostnaden.
På Lidingö gjordes för flera år sedan en central upphandling av mat till skolor och äldreomsorg - och alla kvalitetsuppföljningar pekade på stor tillfredsställelse i början av avtalsperioden. På senare tid har det kommit allt fler signaler från barn, elever, skolpersonal och föräldrar som tyder på att det finns problem med smakligheten, ifrågasättande av nyttigheten, inte minst vad gäller tillsatsämnen, klimat- och miljö-aspekter.

Inför den nya upphandling som förbereds finns det alltså all anledning att tänka till. I den nuvarande konstruktionen får de kommunala skolorna betala maten med skolpengen men har inget direkt inflytande över avtalets utformning. En skola eller ett skolområde som är intresserat av att ställa mer specifika kvalitetskrav och berett att ansvara för den kostnad det skulle kunna innebära borde få göra det.

Mindre upphandlingsområden skulle öka möjligheterna för mindre, kanske lokala, entreprenörer att komma med anbud (varje vardag serveras mer än 7000 portioner mat i förskolor och skolor som Lidingö Stad driver). Decentraliserad upphandling skulle ge både skolledning och föräldrar/barn/elever ett betydligt mer direkt inflytande.

Lars Björndahl (M)

Lars Björndahl (M) är läkare, forskare och företagare. Intresserad av politik sedan skoltiden; uppdrag i Lidingös socialnämnd, barnomsorgsnämnd och äldre- och handikappnämnd 1992-2002. Åter från arbete i Storbritannien 2006: invald i kommunfullmäktige, vice ordförande i Utbildningsnämnden. Hans blog finner du på http://bjorndahl-moderat.blogspot.com/

1700st har skrivit på!

2009-10-25T10:13:00.004+01:00

Nu har 1700 personer skrivit på namninsamlingen för bra skolmat på Lidingö.
Skriv på du också!

Lycka kan vara ett gott bröd!

2009-10-24T15:07:00.004+02:00

Vi är just hemkomna från brödfestival på historiska museet. Där kan man i dagarna tre förkovra sig i brödets historia, baka vackra bröd och lära sig om surdeg.
Jag börjad baka surdeg i våras men eftersom jag är självlärd så har jag inte riktigt vetat om jag gjort rätt.
Manfred från Saltå Kvarn höll en inspirerande workshop om hur en surdeg ska smaka, kännas, se ut och lukta. Vi fick dessutom med oss en surdegsstart gjord av Saltå Kvarn.
Av det naturen ger och inget annat.....
Nu ska här bakas!

Vänsterpartiet: "Vi anser att kvaliteten på skolmaten idag är under all kritik"

2009-10-20T23:40:00.000+02:00

Höj kvaliteten på skolmaten i Lidingö genom att prioritera att skolmåltiderna tillagas på plats.

Vänsterpartiet välkomnar det initiativ till bättre skolmat som Bra Skolmat innebär. Vi anser att kvaliteten på skolmaten idag är under all kritik. Vi vet att standarden på alla skolor är olika. Främst beror detta på huruvida man har lokalt tillagade skolmåltider eller får sin mat från centralkök i andra delar av kommunen.

Prestations och inlärningsförmågan i skolan påverkas av ett antal olika faktorer. En av dem är arbetsmiljön, en annan är undervisningens kvalitet och en tredje är skolmatens kvalitet. Det två förstnämnda har kommunpolitiker alltid behandlat och prioriterat som viktiga frågor. Det senare har hamnat på efterkälken. För det finns ingen ursäkt. Vänsterpartiet Lidingö har heller inte tagit tag i frågan och vi är därför tacksamma för att Bra Skolmat har uppmärksammat oss på problemet.

Vår idé om hur kvaliteten på skolmaten ska höjas är att vi vill att maten ska produceras på plats. Centralköken gör att maten som serveras i skolan inte är så mycket mer än uppvärmd. Transportsträckorna är dessutom ur miljösynpunkt olämplig. Vänsterpartiet anser att maten ska tillagas på plats för att höja kvaliteten och dessutom ge personalen chans att vara mer kreativa i sitt yrke. Vi har många duktiga människor i skolköken vars kompetens inte tas tillvara genom att de bara värmer upp mat från ett centralkök. Alltså innebär centralkökssystemet också ett oberättigat resursslöseri.

Vänsterpartiet Lidingö profilerar sig starkt jämt emot de andra partierna i ungdomsfrågor där vi arbetar för exempelvis hyresrätter för att fler ungdomar ska kunna stanna på Lidingö. Vi arbetar också aktivt för att musikskolan ska få en egen lokal och för att stärka ungdomsverksamheten så som fritidsgårdar och ungdomsmottagning. Lidingövänstern har också unga politiker som inte gick i skolan för fyrtio år sedan utan har den i färskt minne. Detta gör oss trovärdiga i frågor som rör ungdomar. Vi vill föra en politik för ungdomar, utarbetar tillsammans med ungdomar och få ungdomar att mer aktivt delta i det kommunpolitiska arbetet.

Hur Lidingövänstern kommer att agera i frågan diskuteras i skrivandets stund. Dock utlovar vi att dra vårt strå till stacken.

/Jonas Lundgren (V) 

 Jonas Lundgren är 18 år och ungdomspolitiker. Han är styrelseledamot i Vänsterpartiet Lidingö och är talesperson i Kultur- och ungdomsfrågor. Han studerar just nu på skrivestetisk linje vid Täby Enskilda Gymnasium och arbetar med det skrivna ordet som uttrycksform.

Lidingöcentern: “Det krävs ett helt nytt tänkande runt skolmaten”

2009-10-19T23:32:00.004+02:00

När vi startade den här bloggen så utlyste vi en bloggstaffett. Vi tog kontakt med alla partier i fullmäktige och ställde frågan om hur de ser på skolmatsfrågan. Vi tyckte det skulle vara intressant att partierna klargör sin ståndpunkt inför valet nästa år. Först ut ut i bloggstaffetten är Anneli Åström från Centerpartiet.

Centerpartiet värnar små företag och småskalighet framför stordrift.
Möjligheten för skolor och förskolor att handla närodlat, gynnar små företag och ökar samtidigt kvalitén på maten samtidigt som det är det absolut mest miljövänliga alternativet, dvs inga långa transporter. Så stor del som möjligt bör dessutom vara ekologisk.

Det krävs ett helt nytt tänkande runt skolmat och en omorganisation av skolköken, samt utbildning för skolkökspersonalen. I slutänden är alla vinnare och det mest ironiska av allt är att det förmodligen inte blir så mycket dyrare. I min dröm kan skolorna på Lidingö handla närodlat av den anställda bonden ute på Elvik. En bonde som har möjlighet att odla i lite större skala, ett Elfvik som sjuder av aktivitet och entrepenörs anda. Där många små företag kan verka sida vid sida.

/Anneli Åström (C)

Anneli sitter i kultur och fritids nämnden samt i kommunfullmäktige. Hon importerar olivtvål som säljs i hälsokostbutiker och är också egenföretagare inom äldreomsorgen. Hennes intresse för skolmatsfrågor väcktes till liv för 3år sedan i samband med de TV program där Jamie Oliver for runt i de engelska skolorna och reformerade hela matprocessen. Hon både skrattade och grät och tyckte mycket var helt hårresande.

Det ringer föräldrar till mig!

2009-10-19T22:25:00.002+02:00

Det är helt fantastiskt men de senaste veckorna så ringer och mailar föräldrar till mig och vill engagera sig för förbättrad skolmat. De flesta har redan varit engagerade i frågan under lång tid men jobbat lokalt i sina skolor.
Alla är eniga - bort med hel- och halvfabrikat! Alla tycker att det är svårt att få information om maten. Alla tycker att industritillverkad mat är likställt med låg kvalitet. Alla är oroliga för hur barnen ska orka skoldagen med tomma kalorier och transfetter i magen.

Kanske var det tur att mina barns skolledning är så totalt ointresserade av matfrågan att jag blev tvungen att direkt vända mig till matleverantörerna, tjänstemännen på kommunen och politikerna. Resultatet har ju blivit denna blogg, vår namninsamling och att ordet går.
Vi håller på att sätta upp lite lappar om vår blogg på skolor och busshållplatser runt om på ön. Hör av er om ni vill hjälpa till så kan ni få pdf för utskrift. Det finns även utskrivna att få av mig. Vi skulle vilja ha en diger namnlista att lämna över till våra kära politiker.

Fler kommuner satsar på närodlat. Men inte Hälsans Ö.

2009-10-18T15:05:00.000+02:00

"Fyra av tio kommuner har underlättat för lokala leverantörer att sälja närproducerad mat till skolor och äldreboenden. En av tre har också genomfört insatser för att hjälpa små producenter. En ny kartläggning visar en oväntat stor framgång för närodlad mat, med störst genomslag i Dalarna."

Det skrev Svenska Dagbladet igår kring att allt fler kommuner satsar på maten i skolorna och i äldrevården. Vad händer på Lidingö? När jag pratade med vårt Kommunalråd Paul Lindqvist (M) i torsdags så menade han att frågan inte är så viktig att han engagerar sig utan hänvisar till Utbildningsnämndens ordf Gunnel Eklöf (FP). Han tycker också att namninsamlingen saknar legitimitet eftersom den är gjord på nätet. Så var det med det.

Se reklamfilmen

2009-10-14T20:15:00.005+02:00

Nu är det bara 1 dag kvar. Imorgon ska den nya märkning Äkta vara lanseras på City gross. Det är hippt att äta äkta vara.

Håll utkik efter Äkta Vara

2009-10-14T15:59:00.013+02:00

Så coolt! Jag (Louise) fick just veta via Camilla Sparring att City Gross tänker märka ut varor i sin butik med märket "Äkta Vara" på de produkter som inte innehåller onödiga tillsatser. Vad som är onödigt eller inte är ju såklart en bedömningsfråga. I det här fallet är det journalisten och författaren Mats-Eric Nilsson som står för urvalet. Efter att ha läst hans bok, Den hemlige kocken tycker jag han är förtroendeingivande. Det är ju inte alltid e-numrena som är problemet. Det finns e-nummer som enligt mig är ok, men många är onödiga och vissa tom farliga. Men denna märkning slipper jag försöka läsa det finstilta samtidigt som två barn påkallar uppmärksamhet, alternativt försvinner ner i godisgången där azofärgerna trängs... Nu har jag ju aldrig handlat på CityGross, utan på Coop eftersom det är det bästa stället att hitta Krav-produkter i min närhet, och Krav innebär ju också att mängden och antalet tillsatser är väldigt begränsat. Detta är en grymt bra vecka hittills! I måndags fick Elinor Ostrom ekonomipriset och idag detta! Det finns hopp för världen :-D

Risker för barn med tillsatser i maten

2009-10-12T14:50:00.001+02:00

Det finns ungefär 380 E-nummer som godkänts av EU och därför Livsmedelsverket. Medan många av dessa E-nummer är ofarliga finns det andra vi måste ägna extra uppmärksamhet och titta lite noggrannare på. Genom min forskning har jag lärt mig att av dessa 380 E-nummer finns det ungefär ett 80 tal som barn bör undvika. Det finns flera orsaker till detta. Det finns exempel på tester som visar att de kan orsaka:

Cancer
Hyperaktivitet hos barn
Koncentrationssvårigheter
Astma i tidig ålder
Allergiska reaktioner
Migrän
Magbesvär

Ett barns kropp är mycket mindre än den vuxnes och kan därför inte absorbera tillsatser på samma sätt eller på samma nivå som vuxna. Tester utförs på enskilda tillsatser men inte i kombinationer. Till exempel utförs tester på E120 men inte kombinationen E120 och E541.

Vi föräldrar lever i en stressig tid och att vara en upplyst konsument är en utmaning, men vi har ett ansvar att ge våra barn en säker uppväxtmiljö som möjligt. Vi bör därför anstränga oss för att veta vilka produkter som är bättre att köpa till våra familjer och vilka vi bör undvika.

Tveka inte att kontakta mig om du har några frågor om E-nummer!

- - - - -

Michelle Rea är 39 år gammal och mor till tre barn i åldrarna 7, 6 och 3. Hennes passion för mat kom i samband med hennes barn. Hon växte upp i Kalifornien, där livsmedelstillsatser angavs med namn och inte anonyma E-nummer vilket väckte nyfikenheten kring vad som gömde sig bakom dessa nummer. Under hennes föräldraledighet bestämde hon sig för att undersöka exakt vad dessa livsmedelstillsatser bestod av, hur och var de produceras, hur de testas och vad som krävs för att de ska vara godkännas.

Du når henne på michelle.rea[at]gmail.com eller 076-54 00 302

Är skolmaten en politiskt död fråga? Eller helt rätt?

2009-10-11T21:45:00.000+02:00

Lidingö stadshus Foto: Yvwv (Licensierad under GFDL och CC)

Det är snart två veckor sedan vi startade den här bloggen. Syftet är att väcka liv i frågan kring vilken mat som staden serverar till våra barn. Nu har mer än 1500 personer skrivit under namninsamlingen för bättre skolmat på ön. Vi har bjudit in samtliga politiska partier till en bloggstafett för att berätta om hur de ser på frågan. Vi hoppas kunna dra igång med den under veckan som kommer.

Lidingö Tidning skriver om den nya upphandlingen i fredagens tidning. Gunnar Jansson som är projektledare för upphandlingen och han utlovar bl a 25 % ekologisk mat. Jag tycker att det låter som ett steg i rätt riktning. Vidare öppnar han för att det kan komma att finnas möjligheter för enskilda verksamheter att handla upp maten själva, vilket skulle ge möjligheter för lokala entreprenörer att sluta avtal med kommunen.

I Uppsala lade Miljöpartiet en motion i slutet av september. De vill att kommunstyrelsen ska ta fram en strategi som utvecklar Uppsala till att bli Sveriges bästa matkommun. Bl a genom att arrangera en tävling för storkökskockar i syfte att utveckla maten. Mat och hälsa hänger nära samman och det känns som om Lidingö skulle kunna snegla lite på den motionen för att ytterligare stärka begreppet "Hälsans Ö".

På det stora hela verkar Miljöpartiet vara på hugget i frågan. De har också lagt en riksdagsmotion i början av oktober som omfattar maten i offentlig sektor som helhet. Jag har bara ögnat igenom den men den berör ett stort antal faktorer varav vissa var för mig okända. Läs den gärna. Jag är oerhört intresserad av vad våra lokala politiker tycker i frågan. Det kommer vi förhoppningsvis att få lite svar på i bloggstafetten.

Sedan har Johan Ununger som är VD för Saltå Kvarn lovat att skriva ett inlägg på bloggen kring varför de tycker att det är viktigt med ekologisk mat. Hoppas också kunna borra lite i hur kommuner runt om i landet ser på ursprungsmärkning och krav på att köttet som serveras i skolorna kommer från djur som hålls enligt svenska regler. För det kan ju inte vara meningen att Sveriges riksdag stiftar lagar kring djurhållning och sedan låter kommuner handla från andra länder med lägre krav i syfte att hålla nere kostnaderna. Det skulle ju vara rent oetiskt.

Så. Kom tillbaka ofta. Prenumerera på RSS flödet och vår twitterfeed. Gå med i Facebook gruppen. Sprid ordet.

Det kommer mera!

Ny mat för barn och äldre 2011

2009-10-11T20:02:00.002+02:00

En artikel om den nya upphandlingen. Jag tycker att den visar att vi måste vara på vår vakt. 25% ekologisk mat?

http://lt.nu/nyheter/1.591541

/Peter

Spännande helgläsning

2009-10-09T18:54:00.001+02:00

Det är några som har frågat efter Sodexos presentation från mötet den 29 september. Eva Kristensson skickade över den så ni kan ladda ner den här. (i Pdf format)

Sen finns också underlaget för upphandlingen som Lidingö stad gjorde här. (MS Word format)
Samt avtalet med IIS som du hittar här.(MS Word format)
Sodexoavtalet kommer också snart. (MS Word format)

Ge denna två timmar!

2009-10-08T23:57:00.002+02:00

SVT Play

http://svtplay.se/v/1706047/storforum/maten

Nationellt uppror mot lättprodukter!

2009-10-08T23:32:00.002+02:00

Foto: The Green pages

Anders Eenfeldt skriver på kostdoktorn.se om ett kommande nationellt “Skoluppror mot lightprodukter”. Jag är inte tillräckligt påläst kring hur Jan Björklunds förslag om att regler kring skolmaten ska in i skollagen är tänkt att fungera, men när jag läser Anders text blir jag fundersam. Ämnet var också uppe på mötet med Sodexo förra veckan och så långt jag kan läsa i avtalet och upphandlingsförfrågan skall det erbjudas ett alternativ som inte är en lättprodukt. Detta bekräftades också av Sodexo som menade att så också var fallet. Och om det inte finns på någon skola var det bara att säga till. Detta tycker jag låter rimligt. Jag tillhör de som är skeptisk mot lättprodukter överlag. Många lättprodukter är fullproppade av kemikalier, färg- och smakämnen samt konsistensgivare för att kompensera avsaknaden av den äkta varan. Forskning pekar också på att fettreducerad mat ger sämre mättnadskänsla och kompenseras ofta med kolhydrater vilket i de flesta fall är sämre för barn som växer. Naturligtvis rekommenderar Livsmedelsverket lättprodukter i all välmening vilket är ok så länge som Lidingö stad erbjuder alternativ. På Livsmedelsverkets sida finns också den skrift “Bra mat i skolan” som de flesta hänvisar till när de säger att de uppfyller kraven. Men just kring deras råd kring fett är det en oerhört infekterad debatt. Läs bl a Sven Erik Nordins debattartikel på Newsmill.

Hittade också denna sida från Uddevalla som formulerat ganska tydliga krav kring vad de vill att skolmaten ska innehålla. Där finns också bra vidarelänkar om man vill förkovra sig lite i ämnet.

Nu är skolmaten på löpsedlarna

2009-10-07T01:20:00.005+02:00

Vilken grej! Lidingö Tidning skriver om namninsamlingen och Josefin är intervjuad. [Edit: Länk till artikeln på lt.nu.] Tycker också att det börjar röra på sig. Pratade med Gunnar Jansson imorse som är projektledare för hela upphandlingen på Lidingö Stad. Han vill gärna ha en inblandning av föräldrar i upphandlingen. Dock menar han på att det finns aspekter kring konfidentialiteten kring själva upphandlingen som komplicerar det hela. Min enda invändning mot detta är att jag inte vill hamna i någon slags gisslan situation gentemot Lidingö Stad utan att samverkan ska vara väl definierad och inte bara kunna ignoreras som varandes för dyr, omöjlig eller av annat skäl kunna marginaliseras. Gunnar lovade i alla fall återkomma med en lite mer tydlig förfrågan. Hoppas några av er som läser detta skulle vilja ingå i en sådan grupp.

Sen håller vi på med en bloggstaffett. Vår tanke är att alla politiska partier får skriva lite om vad de tycker i ämnet och publicera detta på denna blogg. Ett parti per vardag under 7 dagar. Jag har inte mailat och frågat alla. Det gör jag imorgon. Men kul är att KD änmält sitt intresse redan. Min kommentar kring att deras e-post inte fanns på Lidingö stad hemsida visade sig vara en lika billig som dålig poäng. När jag hittat mailadressen så svarade Jessica Nyberg snabbt och visade sig även vara aktiv Twittrare på @jessicanyberg. Minna Klintz på Folkpartiet svarade också så nu inväntar vi bara svar att de vill vara med i bloggstaffetten. Jag är oerhört sugen på att höra vad våra folkvalda tycker, tänker och funderar kring just skolmaten.

Och fortsätt höra av er med idéer och tillrop. Mail: grafstrom[at]gmail.com

Edit: Man ska inte skriva inlägg sent på kvällen om man inte tycker syftnings- och stavfel är en del av grejen... Rättat nu!

Edit 2: Mårten Dahlberg (S) har mailat att de är på. Nu väntar vi på M, C, LP, MP och V.

Matakuten

2009-10-06T21:55:00.000+02:00

Se detta/Peter

Lidingö stad - Stockholms bästa skolkommun 2009

2009-10-06T09:24:00.003+02:00

Kul för Lidingö! Då är de kanske också dags för Hälsans Ö att ha Sverige bästa skolmat.

http://www.lidingo.se/toppmeny/barnutbildning/arkivbarnochutbildning/lidingostadstockholmsbastaskolkommun2009.5.765438101240b102bdc80001017.html

/Peter

KRAV: "Skriv in ekologisk skolmat i skollagen!"

2009-10-06T00:41:00.002+02:00

Kravs VD Lars Nellmer [Foto: Tina Messing]

Föreningen KRAV's VD Lars Nellmer skriver i en debattartikel i Dagens samhälle att han i Kravs remissvar till den nya skollagen föreslår att regeringen också lagstiftar att skolmaten bör vara tillagad av ekologiska råvaror. Och det är klart att å ena sidan så låter detta som ljuv musik för en förälder som kämpar för att barnen i alla fall inte ska få i sig dåligt testade tillsatser. Men dels kan man ifrågasätta huruvida staten faktiskt ska gå så långt som att skriva in det i skollagen. Även om en förutsättning för goda studieresultat är att man kan äta sig mätt i skolan. Sen är det alldeles uppenbart att Krav har en egen agenda som jag plötsligt insåg att jag skulle behöva lära mig mer om. Vad tycker du? Det är svårt att hitta något negativt om Krav på nätet och i bloggar, vilket i alla fall gör mig lite misstänksam.

Läs mer om Krav på deras hemsida.

Skolmaten på Lidingö go Facebook :-)

2009-10-05T18:04:00.003+02:00

Nu finns vi på Facebook välkomna!

http://www.facebook.com/groups.php?ref=sb#/group.php?gid=150627382482

/Peter

(M) verkar ha en uppfattning, men vilken?

2009-10-05T17:29:00.007+02:00

Lidingös kommunalråd Paul Lindquist (M) skriver på sin blogg Lidingö-Sverige-Världen så här om skolmaten: "Däremot blir jag bedrövad när jag hör att utbildningsminister Jan Björklund samtidigt vill lagstifta om kvaliteten på skolmaten."

Jag har inte läst inlägget förut, men vad jag tolkar så vill han inte att ha statlig reglering, utan låta kommunerna prioritera inom ramen för det kommunala självstyret. Men innebär det att han känner att maten på Lidingö klarar en statlig reglering eller inte? Det ska jag fråga honom. Eller om du läser detta Paul, så får du gärna skriva om det på vår blogg!

Men vad tycker partierna om skolmaten?

2009-10-05T17:11:00.004+02:00

Tänkte att jag skulle sätta ihop ett litet frågebatteri så att våra folkvalda kan berätta lite hur de ser på hur stadens samarbeten skulle kunna vara formulerade. Men tji. Varken KD eller Lidingöcentern har e-post. Ska jag posta frågor i ett kuvert? Vad kommer att hända? Kommer de att svara med vanlig post? Eller ringa? Spännande ska det bli.

Har du några frågor som du tycker jag ska ställa. Maila mig gärna grafstrom[at]gmail.com.

Namninsamlingen!

2009-10-05T10:30:00.001+02:00

Insamlingen har 762 Underskrifter!

http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=3803

Välkommen till bloggen om Skolmaten på Lidingö!

2009-10-04T21:40:00.004+02:00

Vi som startat denna blogg har alla gemensamt att vi har barn i olika skolor på Lidingö. En annan sak vi har gemensamt är ett intresse för mat. Det är vår åsikt att våra barn förtjänar bra mat i skolan och att det också är något som är prioriterat för att de ska klara skolan. Vi har också följt debatten kring tillsatsämnen i maten och kan konstatera att det inte finns några policys eller restriktioner kring detta från varken Lidingö stad eller Sodexo som producerar merparten av skolmaten som serveras på Lidingö. Något som förvånar oss eftersom det finns studier som pekar på att användningen av vissa av dessa kan framkalla bl a allergier, trötthet och klåda samt öka risken för vissa sjukdomar. Sen finns det naturligtvis andra aspekter som ökad användning av ex rättvisemärkt eller ekologiskt odlad mat som vi kanske också skriver om här.

Nuvarande avtal med Sodexo och ISS löper ut den 31 december 2010 och nu inleder Lidingö stad en ny upphandling. Det är vår ambition att öka medvetenheten om maten som serveras i både skolor och inom vården så att nästa upphandling kan ta större hänsyn till dessa frågor. Maten är bränslet i våra kroppar och det är naturligtvis av yttersta vikt att denna håller god kvalitet och är så fri från tillsatsämnen som möjligt.

Vi hoppas naturligtvis att Lidingös politiker och även entreprenörer (Sodexo och ISS) väljer att ge sig in i debatten. Så välkommen hit. Kommentera gärna. Vill du engagera dig och kanske skriva texter så hör gärna av dig.

Johan Grafström - Josefin Wäneland - Peter Hagström

Gör din röst hörd skriv på!

2009-10-04T21:10:00.004+02:00

http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=3803

Kost för växande människor

2009-10-04T21:06:00.006+02:00

Sodexo kallade till möte i förra veckan för att servera och diskutera skolmaten på Lidingö. Mötet har kommit till stånd efter en tids debatt i olika forum kring såväl matkvaliteten som att de inte velat redovisa vilka tillsatser maten innehåller eller släppa in press i sina kök. Lidingö Tidning skriver om det här och här. Uppskattningsvis ett 30 tal föräldrar dök upp på mötet i Torsviks skolas matsal. Från Sodexo var uppställningen mangrann och de toppade laget med både Sverige VD’n Fredrik T Strand och Kommunikationsdirektören Eva Kristensson.

Efter att ha fått provsmaka veckans meny och pratat lite med Sodexos personal kom så mötet igång. Jag och Josefin hade tillsammans läst in oss lite på ämnet och gått igenom upphandlingsdokument och rekommendationer frånLivsmedelsverket.

Diskussionen kom igång ganska omgående efter Thomas Anderssons inledande dragning om hur en upphandling fungerar och varför Sodexo är framgångsrika på området. Och ska man sammanfatta det hela kort så kan man säga att Lidingö Stad inte hade några som helst krav på tillsatser som inte ska användas utan hänvisar bara till SLV’s rekommendationer vilka finns här. Sodexo har inte heller någon policy kring detta, men poängterade att man jobbar på en. De berättar också att de är stolta över maten de serverar i skolorna då den håller hög kvalitet i förhållande till priset, som för våra lågstadiebarn inkl personal, transporter, svinn etc. ligger på 19,25 med en råvarukostnad på cirka 9 kr, enl Sodexo. Vissa kommuner som Sodexo jobbar med har så kallade "skall" krav kring såväl ekologiska varor som tillsatsämnen och företaget har också erbjudit Lidingö stad detta under nuvarande avtal, men Lidingö har avböjt.

Vi hade också frågor kring andelen mer eller mindre fabriktillverkad mat. Det som jag upplever att Sodexo inte lyckades svara på är påståendet att85 % av måltiden lagas från grunden i köken på Lidingö. De räknade själva upp vad de köper in som halvfabrikat; Korv, pannbiff, köttbullar, pannkakor, panerad fisk och chicken nuggets. Hur jag än försöker förstå hur de kommer fram till siffran 85% lyckas jag inte. Tvärtemot så upplevs menyn med få undantag bestå av mer eller mindre fabrikstillverkad mat. Ska man komma upp i 85% så måste de såvitt jag kan förstå definiera att ställa fram mjölk och smör som tillredning av mat. Det bör poängteras att Sodexo enligt egen utsago har egna recept och själva specificerar innehållet även i den mat de köper från underleverantörer. Jag fick inte riktigt klarhet i huruvida det innebär att maten innehåller mer eller mindre tillsatser än den mataffärerna erbjuder. Sodexo kunde heller inte redogöra för vilka tillsatser man undviker. Dock kunde de säga att deras köttbullar och pannbiff innehåller 62% kött men varken den omdiskuterade smakförstärkaren mononatriumglutamat (E 621) eller sockerkulör. Något som jag tror är bättre än ex Mamma Scan På frågor kring varför man serverar lättprodukter såsom Lätta och Lättmjölk så hänvisar man till Livsmedelsverkets rekommendationer. Dock ska det enligt deras avtal erbjudas ett 80 % alternativ och Sodexos representanter på plats ryggade inte för att exempelvis erbjuda Bregott. Det ska också finnas mellanmjölk som alternativ.

Jag tycker att Sodexo har ett stort ansvar för den mat de serverar och bör inte peka på upphandlings-dokumentet från Lidingö stad så fort diskussionen blir lite obekväm. Men de ska ha ett plus i kanten för att de i alla fall tar frågorna och försöker bemöta kritiken. Det var tråkigt att ingen ansvarig politiker dök upp på mötet, men det kanske speglar intresset för frågan från politiskt håll. I likhet med många andra företag upplever Sodexo att de blir konsekvent missförstådda och felciterade i media. Den enda medicinen som hjälper mot detta är och förblir transparens. Sodexo måste vara tydliga mot både kunder och oss “brukare (vi och våra barn kallas det på Sodexo språk)”. Jag upplever att de vacklar betänkligt i frågor som berör tillsatsämnen. De borde naturligtvis redovisa vilka de tycker är ok och vilka som de inte anser vara ok. Jag hoppas att de tar denna fråga på stort allvar. Studier jag har läst och som refereras till i olika sammanhang visar på en del obehagliga effekter framför allt på barn under 12 år. Andelen kemiska tillsatser i den industriellt framställda maten är naturligtvis något man kan orka engagera sig i eller inte, men min personliga ståndpunkt är att det finns alldeles för lite forskning kring detta och att de de flesta är helt onödiga om man använder råvaror av god kvalitet och har en väl fungerande inköpsorganisation.

Sedan om vi tycker att det är värt skattekronor att ha rättvisemärkt, ekologisk eller närproducerat etc är naturligtvis upp till var och en att använda sin röst till i nästa års val. Men att skolmaten i alla fall inte ska innehålla ämnen som kan vara skadliga, allergena eller på annat sätt ohälsosamma tycker jag absolut är något som en entreprenör ska kunna garantera oss som föräldrar. Detta måste naturligtvis också vara "skall" krav som en del av upphandlingen inför 2011, oavsett kostnad. Detta är något jag hoppas politiker tar till sig oavsett partifärg och om budgeten tryter.

Jag skulle lika gärna kunnat skriva detta om maten i äldrevården. Frågorna är naturligtvis likartade och entreprenörerna desamma. Men utifrån ett politiskt perspektiv så kan jag bara citera någon mötesdeltagare, som jag inte vet vem det var, men som sa “Politikerna på Lidingö har fortfarande inte insett kopplingen mellan kost och hälsa. Man investerar 200 tusen på att skruva upp skyltar där det står Hälsans Ö och satsar inte någonting på maten vi serverar våra barn.” Låt oss hoppas att det inte är så. För då är det illa ställt för barn och gamla på Hälsans Ö.

Edit: Detta inlägg publicerades först på Johan blogg men det kändes bättre om vi samlade oss kring denna blogg i stället med fler som skriver.

Edit 2: Skriv under namninsamlingen som Josefin och Peter startat. Redan efter ett dygn har 246 personer undertecknat!

Edit 3: Nu har namninsamlingen samlat 600 underskrifter trots att den inte ens legat ut en vecka! Vilken respons.