Omkring 20 föräldrar och företrädare för Lidingö Stad samlades i torsdags för att diskutera vad som kan göras inom ramen för den stundande upphandlingen. Gunnar Jansson som är projektledare för upphandlingen från kommunens sida inledde med att redogöra för var man befinner sig i processen. Ett led i stadens nya policy är att man ska gå “från information till kommunikation”, dvs dialog med medborgarna i viktiga frågor. Uppenbarligen är skolmaten en sådan då man nu har en möjlighet att gå in på www.lidingo.se och själv skicka in sina synpunkter. Efter förfrågan så länkar man nu också till bloggen Braskolmat, vilket känns positivt för oss som kämpar för detta. Med på mötet var också Sinikka Suutari som är upphandlare på Lidingö Stad, Anna Fritjofsson, kostuppföljare och Birgitta Sihver, chef för Konsult och servicekontoret. Man berättade att den politiska målsättningen med den förra upphandlingen som gjordes var att förbättra kvaliteten och konkurrensen genom att lägga ut skolmaten på entreprenad. Flera av oss som har äldre barn i skolorna vittnar ju om att kvaliteten har försämrats drastiskt sedan Sodexo och ISS tog över driften. Men man har inte utvärderat det politiska beslutet någon gång eller ens haft som ett alternativ att ta tillbaks driften. Birgitta Sihver var också tydlig med att man hade en målsättning i den förra upphandlingen att man ville ha två leverantörer, en för södra respektive norra ön.
Diskussionen kom att inledningsvis handla om vad som är möjligt att ställa som sk “skall krav” i en upphandling som inte är att betrakta som diskriminerande enl EU rätten. Där vill vi uppmana ansvariga att vidare konsultera miljöstyrningsrådet som kan vara behjälpliga i frågan. Läs mer om det här. Det som förbluffar en aning är att tjänstemännen inte verkar ha givits några budgetramar kring det hela och därför var det svårt att få några egentliga svar på våra frågor kring upprustning av centralköken så att det går att defakto laga och inte bara värma mat i dem. En fråga som ligger mig varmt om hjärtat är också vilka etiska krav man ställer på entreprenörerna i upphandlingen. Något man inte alls har gjort den nuvarande upphandlingen.
Gunnar och Sinikka berättade i alla fall om att de fått styrningen att upphandlingen skall följa Lidingö stads strategier, dvs:
- Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.
- Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.
- Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.
- Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.
- Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.
Något som vi föräldrar som var på plats enades kring var i alla fall att skicka med följande påståenden från oss in i upphandlingsarbetet: Vi vill att våra barn ska serveras mat lagad från grunden på bra råvaror, att man inte serverar barnen några helfabrikat samt att det är rimligt att inköpta råvaror ska vara framställda på ett sådant sätt att det inte strider mot svenska lagstiftning gällande exempelvis djurskydd, tillsatser eller besprutningsmedel. För att åstadkomma detta krävs en upprustning av köken på Lidingö, kortare menyplanering och en högra grad av säsongsanpassning. Det finns också en politisk styrning kring att dela upp denna upphandling i flera mindre så att det finns ett större antal entreprenörer kan komma i fråga. Den statliga styrningen om att minst 25% av råvarorna skall vara ekologiska förstod jag också att man tänkte följa.
I Skåne län har man kommit längre i de här frågorna och nyligen publicerade Sydsvenskan en debattartikel kring att en “Kommunal matrevolution behövs”. Artikeln är skriven av företrädare för LRF och lobbyorganisationen Skolmatens vänner och den finns att läsa här.
Kontentan var att de frågor som vi inte kunde få svar på i mötet måste dryftas med kommunen och således utbildningsnämnden. Jag mailade Gunnel Eklöf (FP) som är ordförande och hon lovade återkomma med en tid snarast så att vi kan få ställa våra frågor. Men det återkommer vi till senare.
Så här långt i alla fall verkar det som att frågan har lyfts en liten bit på dagordningen och att många partier är ense om att något måste förändras. Nu återstår bara att se vad det blir av det hela och vilka krav som kommer offras på budgetaltaret. Det är något som jag vill fråga våra politiker.
// Johan Grafström
Jag har kommenterat på min bloggsida:
SvaraRaderaBra skolmat på Lidingö - lika villkor för kommunala och fristående skolor!
http://bjorndahl-moderat.blogspot.com/2009/11/bra-skolmat-pa-lidingo-lika-villkor-for.html
Hej Lars.
SvaraRaderaTack för kommentar. Men du som sitter i utbildningsnämnden, menar du att tillfredställelsen är eller i alla fall har varit god kring skolmaten och att det finns uppföljning kring det? Hur presenterades det i så fall? Om du kan dra dig till minnes när det var så kan jag begära ut protokollet.
Det står ju i rak motsats till uppfattningen man får när man pratar med elever, lärare och föräldrar som gått i skolan eller arbetat länge på Lidingö. Jag skulle väldigt gärna se den undersökningen, samt naturligtvis en undersökning om hur det upplevdes innan.
Gällande budgetstyrning så har jag också en fråga kring om du anser att skolorna ska rymma exempelvis statliga rekommendationer som ex 25% ekologiskt inom nuvarande budgetutrymme? Tycker du att nuvarande ambition kring skolmaten är rimlig och bra?
// Johan
Hej Johan!
SvaraRaderasom jag skrev: den information vi fick var att det var mycket positivt i början, men den bilden har förändrats rejält.
Beträffande prioriteringar och budget kan vi ju se hur friskolorna med framgång kunnat hantera frågan och det finns ingen anledning att tro att de kommunala skolorna skulla hantera frågan sämre!
Det handlar ju inte bara om ekologisk mat, utan om näringsriktighet, smaklighet samt om närodlat respektive klimatsmart!
Hej Lars.
SvaraRaderaHåller med dig. Det som handlar om ekologi och olika märkningar har snarare en ideologisk/politisk bäring. Det är oerhört positivt att det finns politisk vilja att ex leverera styrning kring storlek på upphandling, vilket potentiellt kan ge större flexibilitet i val av leverantörer. Dock kvartstår vissa frågor kring ex utrustning i kök för tillagning. En dimension som rimligtvis inte kan frikopplas från skolmatsfrågan.
Många friskolor som lever på en konkurrensutsatt marknad har ju också märkt att högre kvalitet på skolmaten ger såväl bättre studieresultat som mindre svinn, vilket ger dem en konkurrensfördel. Sedan är ju medvetenheten i frågan oerhört mycket större än för tre år sen. Något som jag i alla fall upplever som positivt. Nu måste också skolcheferna i de kommunala skolorna upp på banan och ta ett ansvar även för matfrågan och se betydelsen på samma sätt som de fristående skolorna.
Det ska bli kul med ett möte i frågan kring skolmaten med er politiker i stadshuset snart. Något som Gunnel Eklöf drar i. Vi ses då hoppas jag.
// Johan