S: ”Måltiden och maten är viktig för alla människor"

Vi har haft frågan om skolmåltiderna uppe på agendan under flera år. Fram till 2007 handlade det mest om att gymnasieeleverna ska kunna få lunch i skolan utan avgift. Den frågan vann vi i samband med att budget för 2007 antogs. Efter det att avgiften avskaffades ökade antalet elever som äter lunch i skolan med 40%.

Därefter har vi fokuserat på kvaliteten på skolmaten. I vårt budgetförslag för 2009 skrev vi ”Måltiden och maten är viktig för alla människor. Trivsam och rofylld miljö och mat som är vällagad och välsmakande skapar kvalitet. I samband med ny upphandling av avtal om måltidsservice för äldreomsorgen och för skolorna ska ekologiska och rättvisemärkta råvaror vara ett självklart krav.”

Att skolmaten produceras på några få centrala enheter är ett resultat av majoritetens beslut efter en skolköksutredning för ett antal år sedan. Vi var emot den förändringen och ville behålla tillagningskök på fler skolor, just med tanke på matens kvalitet och även förutsättningen att skollunchen ska kunna vara en del av det pedagogiska arbetet i skolan.

Vi kommer att fortsätta att kämpa för att Lidingös elever ska få en god, nyttig och stärkande skolmat i framtiden.

Mårten Dahlberg (S) oppositionsråd på halvtid

På den andra halvtiden arbetar han som kanslichef på Stockholms Handikappidrottsförbund. Mårten är uppvuxen i Skärsätra, och kom efter en tid (14 år) i Borås, Göteborg och Sandviken tillbaka till Lidingö 1988. Han har två barn, en som och en dotter. Hans dröm är att dottern efter sina studier på restaurangmanagementprogrammet på Umeå universitet ska öppna en restaurang i Italien.

FP: "Vi ska ha Sveriges bästa skolmat gjord på riktiga råvaror!"

Klimatsmart skolmat av hög kvalitet till Lidingös barn

 

Inga tillsatser i skolmaten! Det är viktigt för barn som växer och ska leka och lära att få i sig bra mat utan kemikalier, smakförstärkare och förtjockningsmedel.

 

Vi i Folkpartiet vill inte bara att Lidingö ska ha Sveriges bästa skolor, vi ska också ha Sveriges bästa skolmat gjord på riktiga råvaror! Det är dags att vi ställer riktigt höga krav på den mat vi serverar våra skolbarn.

 

Men vi har inte bara Lidingös bästa för ögonen. Att vi värnar vårt klimat är betydelsefullt för alla på vår planet och därför är det viktigt att vi som medmänniskor tänker och agerar klimatsmart. Låt oss bruka vår jord och sköta vår djurhållning så att vi orsakar så få negativa effekter på klimatet som vi bara kan. Det svenska jordbruket har kommit långt här, och det vill vi uppmuntra så att vi kan bli ännu bättre och ett föregångsland för andra länder som också de vill arbeta med hållbarhet!

 

Att tänka klimatsmart innebär inte alltid att det är klokast att odla sådant i Sverige som inte är lämpat för vårt nordiska klimat. Det kan vara klokare, ur alla hänseenden, att handla en frukt från ett varmt land, där det inte krävs så mycket energi, bara för att hålla växthus varma, som det gör i Sverige. Givetvis ska vi inte göra avkall på våra kvalitetskrav, oavsett från vilket land vi köper vår frukt, våra grönsaker eller andra råvaror.

 

Genom att värna vår värld värnar vi också våra barns framtid!

 

/Rebecca Krus (FP)

 

Jag sitter i utbildningsnämnden samt i kommunstyrelsen. Dagtid jobbar jag som kommunikationschef. Jag anser att nästa steg i kommunens hälsoprofil måste vara skolmaten liksom maten vi serverar de äldre. Jag är småbarnsmamma och har alltid varit mycket noggrann med vad som serveras i hemmet och i barnens skola och förskola. Jag har länge känt mig orolig för den försämrade matkulturen. Utan bra bränsle i kroppen kan vi människor inte fungera eller prestera väl och fetma håller på att bli ett stort problem i vårt samhälle. Jag anser att vi måste vända denna negativa trend.

Handla skolmat inom ramen för LOU

LOU eller Lagen om Offentlig Upphandling är det lagutrymme som reglerar hur leverantörer ska konkurrensutsättas. Dessa tre bokstäver lär vi som försöker påverka kommunen höra till leda eftersom det ofta är denna lag som hänvisas till när något är omöjligt eller lagstridigt. Och inte helt oväntat så är lagen om offentlig upphandling en riktigt krånglig historia. Jag har försökt skapa mig en uppfattning om hur en kommun kan agera i termer av exempelvis kräva att en leverantör ska hålla sig till Svensk lagstiftning gällande djurhållning och genmodifierade grödor. Regelverkat är långt ifrån okomplicerat och jag skulle verkligen vilja att Gunnar Jansson på Lidingö stad skulle kliva in och förtydliga vad som egentligen gäller i frågan, men han svarar inte på mail.... :-(


Här finns dock lite fördjupning från konkurrensverket som kommenterat frågan.

Lunchrapport från Käppala skola

Som engagerad mamma gjorde jag ett spontan besök på Käppala Skola innan höstlovet och åt en ”näringsriktig” måltid med min yngsta dotter – vitt hamburgerbröd med uppvärmd hamburgare. Tomat och rödlök lyste med sin frånvaro på samliga barns tallrikar och istället var det en halvdeciliter ketchup som satte ”lite extra krydda” på deras måltid. En tanke hos mig var att ”jag hoppas de fyra tidigare måltiderna under veckan var mer näringsriktig”………...ska tillägga att det faktiskt serverades potatisklyftor till men kanske var de lite för torra och skrumpna eftersom de inte var så populära vid mitt bord?

Jag vill inte vara orättvis mot ISS som serverar på min skola men helt säkert är att
de kan göra mycket bättre mat än den som är idag och allra helst finns en önskan hos
mig att den lagas från grunden i skolans egna kök och det ska väl gå år 2009?

Helena Ståhl är egenföretagare och mamma till tre barn, 8 år, 6 år och 1,5 år. Hon har intresserat följt matdebatten de senaste åren och har sedan båda äldsta barnen börjat skolan engagerat sig i skolmatsfrågan. Se även artikel i veckans Mitt i.

KD: “Minska svinnet och förbättra matkvaliteten”

Bloggstafetten går vidare. Turen har nu kommit till Jessica Nyberg som är gruppledare för KD på Lidingö.

Mat och måltider hör till livets glädjeämnen och är en förutsättning för välbefinnande och hälsa. Måltiden är också en viktig social händelse. Den senaste tidens debatt om skolmatens kvalitet vill jag verkligen välkomna. Elever som äter en tillräcklig lunch orkar koncentrera sig hela dagen och har därför bättre förutsättningar för att prestera bra i skolan. Få saker i skolan väcker så många känslor som skolmaten och det är tydligt att det finns förbättringsområden. 

Jag vill i sammanhanget också slå ett slag för maten och måltidssituationen inom Lidingös äldreomsorg. För många äldre är måltiderna dagens höjdpunkter, stunder att se fram emot. 

Ett vackert dukat bord och näringsriktig mat i lugn miljö har stor betydelse för att skapa en meningsfull vardag. 

Fokus för kommunernas kosthållning har traditionellt sett varit inriktad på att uppfylla olika myndighetskrav och näringsrekommendationer. Detta är naturligtvis jätteviktigt men jag anser att ambitionsnivån måste vara högre än så. Jag vill på intet sätt förringa välvilligheten i olika kostråd men vad hjälper dessa när maten slängs för att den inte smakar gott, när måltiden alltid intas under stress alternativt i ensamhet eller när omgivningen är torftig och tråkig och inte inbjuder till en trevig måltid?

Svenska skolkök slänger varje år mellan 10 000 och 20 000 ton fullt ätbar, men överbliven, mat. Enligt en beräkning som Naturvårdsverket låtit göra är kostnaden bara för tallriksavskrapet 1,1 miljon kronor per skoldag. Med övrigt svinn kan den årliga kostnaden för skolorna bli mellan 200 och 600 miljoner kronor.

Nu har en del skolor tagit upp kampen mot denna trend. Genom att synliggöra hur mycket som slängs kan svinnet minskas dramatiskt och därmed också kostnaderna och miljöpåverkan vid råvaruproduktion och hantering. Genom tydlig information och ”morötter” för eleverna skulle andelen slängd mat säkerligen med ganska enkla medel kunna halveras. Pengarna skulle istället kunna läggas på att förbättra kvaliteten, exempelvis genom att öka andelen ekologisk mat, minska ned på hel- och halvfabrikat, ställa krav på tydligare märkning och färre tillsatser samt laga en större andel av maten ”från grunden”. Det borde kostnadsmässigt kunna bli ett nollsummespel men med ett resultat där alla blir vinnare: skoleleverna, kommunen och miljön.  

Jessica Nyberg är 31 år och gruppledare för Kristdemokraterna. Kommer ursprungligen från Härnösand och hamnade efter juridikstudier i Umeå till slut på Lidingö. Dagarna spenderar hon i Stockholms stadshus där hon arbetar som borgarrådssekreterare med ansvar för äldrefrågor. Hon betraktar sig själv som en kristdemokratisk förnyare och är en av grundarna till gräsrotsrörelsen FFFF "Frihet, Familj, Flit, Företagsamhet - för en ny kristdemokrati".

Hallå Sodexo! Kan ni inte svara?

Fredrik T Strand, VD Sodexo Sverige Foto:Sodexo

Ni som följt med tidigare här i bloggen vet ju att jag inte blev klok på hur Sodexo kom fram till att 85% av maten de serverar våra barn är tillagad från grunden i köken på Lidingö. Sodexo var ganska snabba med att svara på frågan, men eftersom jag inte upplevde mig få svar så mailade tillbaka till Fredrik T Strand som är VD på Sodexo Sverige med några ytterligare frågor för att faktiskt förstå hur de räknar. Tänkte att jag skulle redovisa svaren här på bloggen, men följdfrågorna stötte uppenbarligen på patrull för jag har ännu inte hört ett knyst från dem så jag tänkte att jag i alla fall postar frågorna här också. 

Sodexo:s svar på frågan kring hur de räknar när de påstår att 85% av skolmåltiden tillagas från grunden i köken på Lidingö:

- - - -

Hej Johan,

Tack för att du kom på informationsträffen vi hade i Torsvik skolmatsal.

Återkommer här angående att 85% av skolmåltiden tillagas från grunden på Lidingö.

Idag tillagar vi från grunden allt det som vi finner möjligt från flera perspektiv; utrustning, kvalitet, smak och från den överenskomna prisbilden. Detta innefattar exempelvis såser, grytor, gratänger, pastarätter, sallader, vegetariska rätter m.m. Råkostbordet hanterar vi också från grunden i produktionsköken, varav mycket kan vara blandade sallader med pasta, linser och bönor. Utifrån detta ser vi att ca 85% kräver tillagning och hantering för att ge en hel måltid.

39 av 148 rätter under HT09 innehåller hel/halvfabrikat som pannbiffar, köttbullar, fiskpanetter, pannkakor mm. Det blir 26,5% av totalen på menyn, men en komponent är inte hela måltiden utan en färsbiff (halvfabrikat) kompletteras självklart med egen gjord sås, kokning av potatis och att skapa råkostbordets utbud.

På Sodexos personalrestauranger och konferensanläggningar är siffran på tillagat från grunden ca 95 - 100 % baserat på en helhet ur förutsättningar i köket; utrustning, smak, kvalitet och prisbild. Alltså samma princip oavsett typ av verksamhet.

Bilägger även vår presentation från informationsträffen och vår avsiktsförklaring angående skolmåltider.

M.v.h Fredrik

Mitt svar med ytterligare frågor:

Hej Fredrik.

Tack för ditt svar. Jag blir ändå inte riktigt klok på hur ni räknar fram detta. Jag förstår att ni utgår från en ganska vid beräkningsmodell. Jag skulle vilja att ni inte formulerar er så svepande. Ni har ju ett system för att beräkna näringsvärden och inköp på så det borde gå att få fram dessa siffror. Så jag ställer om frågan och utgår från tallriksmodellen i stället så kanske det går att bli precisare i svaren? Och för att det inte bli mer begreppsförvirring så tycker jag att vi skiljer på de vegetariska rätterna och de vanliga rätterna. Ett rimligt antagande är ju att det är färre som äter vegetarisk än den andra skollunchen. Samt att väldigt få äter båda. Vi skulle kunna begränsa tidsperidoden till en månad så att det inte blir lika krångligt att räkna.

Hur stor andel av en portion vanlig skollunch är faktiskt tillagad i köken på Lidingö? (Och nu pratar vi ju som sagt enl. en slags tallriksmodell. Dvs vad ett "genomsnittsbarn" äter, säg i andra klass.)

Hur stor andel av en portion vegetarisk skollunch är faktiskt tillagad i köken på Lidingö enl samma sätt att räkna som ovan?

Finns det tillagningskök på Lidingö som ni upplever begränsar era möjligheter och förutsättningar att uppfylla era mål vad gäller variation och val av råvaror för att kunna servera en bra skolmåltid?

Hur stor andel av luncherna ni serverar är vegetariska?

Har ni funderat vidare på att redovisa tillsatserna i den maten ni serverar. Ni skriver t ex att: "I våra recept har vi ökat andelen kött och tagit bort de som vi ansåg vara onödiga tillsatser i just dessa maträtterna." Då upplever jag att ni ändå har någon form att interna dokument eller ställningstaganden och borde kunna redovisa dessa?

Ni skriver också att "På Sodexo bedriver vi ingen egen forsking, utan vi följer lagstiftningen och de forskningsresultat som publiceras.". Det finns ju oerhört lite forskning och studier gjorda kring tillsatser på just barn. Har ni en försiktigare hållning, policy kring skolmaten eller tillämpar Sodexo samma policy som mat till vuxna? Det skulle också vara intressant att ta del av vilka studier ni stödjer er på. SLV har ju inga rekommendationer kring tillsatser, men stödjer en massa andra råd kring att barn t ex har genomsläppligare tarmar och därmed tar upp mer salter och gifter i blodet än vuxna.

Kan du hjälpa mig med svar på detta vore jag oerhört glad. Eftersom Sodexo är en stor och seriös aktör på marknaden så utgår jag från att ni har en ganska djup kunskap kring dessa frågeställningar. Naturligtvis kommer vi att ställa samma frågor till ISS också. Som du märkt är engagemanget stort kring ämnet, vilket ändå måste kännas inspirerande! 

Bästa hälsningar //

Johan Grafström

- - - - 

Jag vet inte vad som är en rimlig tid att vänta på svar kring detta men eftersom Fredrik också bor här på Lidingö så kanske ni som känner honom eller om någon ser honom i centrum påminna om att jag gärna vill ha ett svar. 

// Johan

Nu är vi i tidningen Mitt i

Nu är vi i tidningen igen. Ju mer publicitet desto bättre :-) Jag fick denna länk till en DN artikel idag gällande ett annat skolmatuppror. I detta fall blev folk så arga över skolmaten att de kastades snöbollar. Dit har vi inte kommit ännu, men tydligen gav det resultat.