Hur stor andel av en portion vanlig skollunch är faktiskt tillagad i köken på Lidingö? (enl. en slags tallriksmodell. Dvs vad ett "genomsnittsbarn" äter, säg i andra klass.)
Svar: All mat tillagas på Lidingö från råvaror, beredda råvaror, halvfabrikat och helfabrikat. Andelen helfabrikat av huvudråvaran inklusive det vegetariska alternativet är för HT-09 42 av 140 stycken d.v.s. 30 %. (Vilket troligtvis är den siffran du eftersöker då t.ex. knäckebröd och smör är helfabrikat)
Hur stor andel av en portion vegetarisk skollunch är faktiskt tillagad i köken på Lidingö enl samma sätt att räkna som ovan?
Svar: Se ovan
Finns det tillagningskök på Lidingö som ni upplever begränsar era möjligheter och förutsättningar att uppfylla era mål vad gäller variation och val av råvaror för att kunna servera en bra skolmåltid?
Svar: Förutsättningarna i köken var kända i anbudet.
Hur stor andel av luncherna ni serverar är vegetariska?
Svar: 50% av måltiderna är vegetariska då det dagligen serveras en maträtt med sk blandkost och maträtt som är lakto-ovovegetarisk ( Lakto-ovo är en benämning som betyder att den vegetariska kosten innefattar mjölk och ägg. Det finns olika inriktningar på vegetarisk kost)
Har ni funderat på att öppet redovisa tillsatserna i den maten ni serverar?
Svar: ISS har inte motsagt sig att öppet redovisa vilka tillsatser som finns i den mat som serveras, det finns ingen anledning till. Då avtalet ej stipulerar detta har det aldrig gjorts på Lidingö. Utifrån den nu pågående debatten är det något vi överväger.
Ni berättade i mötet att ni inte bedriver egen forsking, utan följer lagstiftningen och de forskningsresultat som publiceras. Det finns ju oerhört lite forskning och studier gjorda kring tillsatser på just barn. Har ni en försiktigare hållning, policy kring skolmaten eller tillämpar ni samma policy som mat till vuxna? (1) Det skulle också vara intressant att ta del av vilka studier ni stödjer er på. SLV har ju inga rekommendationer kring tillsatser, men stödjer en massa andra råd kring att barn t ex har genomsläppligare tarmar och därmed tar upp mer salter och gifter i blodet än vuxna.(2) Det finns ju exempelvis regleringar vad gäller nitrit i dricksvatten som ges till barn, men inte i charkprodukter och helfabrikat. Hur ställer ni er till det? (3)
Svar:
1: Ja. ISS har mer omfattande rutiner för skolmaten ex avseende allergener och näringsammansättning jämfört med företagsrestaurangerna. ISS baserar sina rutiner för skolmaten på lagstiftning och riktlinjer. SLV’s riktlinjer baseras i sin tur på samlade forskningsresultat.
2: ISS tar del av, men baserar inte sina rutiner på enskilda forskningsrapporter. Rutinerna baserar sig istället på gällande riktlinjer. Det vore oprofessionellt för ISS verksamhet att ta fasta på enskilda forskningsreslutat istället för de samlade forskningsresultaten som återspeglas i riktlinjerna.
3: Regler för användning av nitrat/nitrit i livsmedel finns. Det finns även ett ADI-värde (Acceptabelt dagligt intag).
Det är nästan så att jag får dåligt samvete att jag frågade Pelle Bergkvist om han kunde komma ut och testa köken på Lidingö. När jag läser om hans matresa på Lidingö lider jag med honom. Någonstans så visste jag ju vad han skulle möta. En bitvis stökig och oinspirerande miljö och mängder av uppvärmda helfabrikat. Det som är våra barns vardag. De kan inte välja annat, utan hänvisas till denna skattefinansierade utfodringsfabrik. Sedan raskt tillbaka i klassrummen för att uppfylla sina mål enligt läroplanen. För mig är det obegripligt att man inom skolan inte ser kopplingen mellan vad man stoppar i sig och hur man sedan presterar i skolan.
