Äntligen: Svar från Sodexo!

Nu så kom svaret på frågorna jag ställde Sodexo för en tid sedan i detta blogginlägg. Det är Sodexo:s kommunikationsdirektör Eva Kristensson som svarar. Jag har haft så mycket nu ett tag så jag har inte hunnit svara själv. Min spontana reaktion är bara användningen av begreppet "halvfabrikat" som definieras annorlunda av exempelvis skolmatens vänner. Josefin hittade denna text på deras webbsida:

Hel- och halvfabrikat

Vad räknas egentligen in till respektive grupp? Konkreta exempel? När "föddes" dessa begrepp?

Svar:Helfabrikat är helt färdigställda livsmedel där endast uppvärmning behövs. Helfabrikat kan vara måltidskomponenter eller kompletta maträtter. Exempel: Stekta köttbullar, pytt i panna och fiskgratäng. 

Halvfabrikat är livsmedel som har behandlats och endast behöver tillagning. Till vissa halvfabrikat behöver vätska tillsättas. Exempel: Ostekta köttbullar, panerad fisk, djupfrysta grönsaker och torkade soppor.

Redan under 1930-talet började man i USA att utveckla livsmedel som skulle spara tid i köket. I Sverige lanserades de första djupfrysta produkterna 1945. I USA myntades namnet TV Dinner 1954. Exakt när orden hel- och halvfabrikat "föddes" vet jag inte, men orden och den här typen av livsmedel har funnit länge.

När jag läser brevet vet inte om jag egentligen fått svar eller om jag måste sätta mig ner och räkna själv för att få rätsida på det hela. Ska heller inte ge mig in i resonemanget kring varken Livsmedelsverkets rekommendationer eller barns outvecklade tarmsystem. I alla fall inte med Sodexo. Här kommer i alla fall svaret. Kommentera gärna här på bloggen så hoppas jag Sodexo kommer in och svarar!

// Johan

Hej Johan!

Jag vill börja med att be om ursäkt för att svar på frågor som du bett oss om har dröjt.

Vi har tyvärr ingen möjlighet att väga eller mäta maten under en månad. Så här har vi räknat för att du och andra föräldrar ska få en inblick i hur mycket av skolmaten på Lidingö som är lagad från grunden. Det serveras ungefär 140 rätter på en termin. I 37 av de rätterna finns någon form av halvfabrikat. Det kan till exempel vara pannbiffar, köttbullar, fiskpanetter, pannkakor, hamburgare, potatisbullar eller pytt i panna. När det är köttbullar och potatis på menyn är delen halvfabrikat på tallriken mindre än när det serveras pytt i panna. Ovanstående gäller även för vegetariska måltider. De utgör 5-10 procent av andelen luncher på våra Lidingöskolor.

Hur stor del av maten på barnens tallrikar som består av mat lagad från grunden skiljer sig en hel del eftersom barnen väljer olika utifrån sitt eget tycke, smak och vanor. Vissa tar mycket råkost, andra ingen alls. Många barn tycker dessutom väldigt mycket om halvfabrikat som köttbullar, pannbiffar och pannkakor vilket gör att de äter mer halvfabrikat än barn som lägger till mer potatis och grönsaker.

Jag såg att någon kommenterat våra såser på din blogg. Den personen har fel uppgifter. Alla våra såser och grytor görs från grunden, de är inte halvfabrikat.

Du frågar också om vi upplever att köken på Lidingö begränsar våra möjligheter och förutsättningar att uppfylla våra mål vad gäller variation och val av råvaror för att kunna servera en bra skolmåltid. Vårt mål är att alltid laga god mat inom de förutsättningar som finns både vad gäller lokal, utrustning och ekonomi. När vi lägger ett anbud vet vi förutsättningarna för tillagningsmöjligheterna och anpassar det därefter. Om Lidingö kommuns krav skulle vara att all mat ska lagas från grunden på samma sätt som vi gör på Nynäshamns havsbad så är det inte möjligt på Lidingö. Då är köken begränsande. Men köken begränsar oss inte vad gäller variation mellan olika rätter.

När det gäller forskning om tillsatser i mat till barn håller inte Livsmedelsverkets toxikologer med dig. Barnperspektivet finns med när man gör studier på tillsatser. Man tittar på säkerheten och också på vilka mängder och vilken typ av mat som barn brukar äta. Livsmedelsverket har börjat titta på den så kallade cocktaileffekten. Det är ett oerhört svårt arbete eftersom det finns miljoner ämnen, hormoner och sådant som finns naturligt i maten. Man kan möjligtvis titta på två till tre ämnen samtidigt och hur de påverkar något utvalt organ. Om du vill veta vilka studier som ligger till grund för SLV:s rekommendationer förslår jag att du tar kontakt med dem.

Vi har inte haft någon egen policy för tillsatser utan följer Livsmedelsverkets rekommendationer. Däremot har vi satt ihop en arbetsgrupp som ska utreda om vi behöver en egen policy i framtiden och vad den i sådana fall skulle innehålla. Arbetsgruppen kommer vara klar med sitt arbete under första kvartalet 2010. 

Du frågar också om vi känner till att barn har genomsläppligare tarmar än vuxna. Enligt två toxikologer på SLV som vi varit i kontakt med stämmer inte detta. Ökad tarmgenomsläpplighet brukar kopplas till sjukdomar eller symtom som glutenintolerans, Morbus Crohn, autoimmuna sjukdomar mm. Det är tack och lov inte så vanligt bland barn men de som av någon anledning behöver specialkost får naturligtvis det.

Jag hoppas att vi varit tydligare nu. Återkom gärna om något fortfarande är oklart.

  

Med vänlig hälsning

Eva Kristensson