Eftersom Kommunalrådet Paul Lindqvist (M) avböjt att skriva en artikel kring skolmaten så fick vi till slut kontakt med Lars Björndahl (M) som dessutom sitter som vice ordförande i utbildningsnämnden. Lars publicerade detta inlägg på sin egen blogg för en dryg vecka sedan och låter oss återpublicera det här på braskolmat.blogspot.com. Lars är noga med att poängtera att det är han som person som uttrycker detta och inte Moderaterna som parti, eftersom frågan fortfarande är öppen i partiet.
Skolmaten har väl alltid varit en orsak till heta diskussioner - för barn och elever utifrån smaken, för föräldrar utifrån näringsriktighet och för skattebetalare utifrån kostnaden.
På Lidingö gjordes för flera år sedan en central upphandling av mat till skolor och äldreomsorg - och alla kvalitetsuppföljningar pekade på stor tillfredsställelse i början av avtalsperioden. På senare tid har det kommit allt fler signaler från barn, elever, skolpersonal och föräldrar som tyder på att det finns problem med smakligheten, ifrågasättande av nyttigheten, inte minst vad gäller tillsatsämnen, klimat- och miljö-aspekter.
Inför den nya upphandling som förbereds finns det alltså all anledning att tänka till. I den nuvarande konstruktionen får de kommunala skolorna betala maten med skolpengen men har inget direkt inflytande över avtalets utformning. En skola eller ett skolområde som är intresserat av att ställa mer specifika kvalitetskrav och berett att ansvara för den kostnad det skulle kunna innebära borde få göra det.
Mindre upphandlingsområden skulle öka möjligheterna för mindre, kanske lokala, entreprenörer att komma med anbud (varje vardag serveras mer än 7000 portioner mat i förskolor och skolor som Lidingö Stad driver). Decentraliserad upphandling skulle ge både skolledning och föräldrar/barn/elever ett betydligt mer direkt inflytande.
På Lidingö gjordes för flera år sedan en central upphandling av mat till skolor och äldreomsorg - och alla kvalitetsuppföljningar pekade på stor tillfredsställelse i början av avtalsperioden. På senare tid har det kommit allt fler signaler från barn, elever, skolpersonal och föräldrar som tyder på att det finns problem med smakligheten, ifrågasättande av nyttigheten, inte minst vad gäller tillsatsämnen, klimat- och miljö-aspekter.
Inför den nya upphandling som förbereds finns det alltså all anledning att tänka till. I den nuvarande konstruktionen får de kommunala skolorna betala maten med skolpengen men har inget direkt inflytande över avtalets utformning. En skola eller ett skolområde som är intresserat av att ställa mer specifika kvalitetskrav och berett att ansvara för den kostnad det skulle kunna innebära borde få göra det.
Mindre upphandlingsområden skulle öka möjligheterna för mindre, kanske lokala, entreprenörer att komma med anbud (varje vardag serveras mer än 7000 portioner mat i förskolor och skolor som Lidingö Stad driver). Decentraliserad upphandling skulle ge både skolledning och föräldrar/barn/elever ett betydligt mer direkt inflytande.
Lars Björndahl (M)
Lars Björndahl (M) är läkare, forskare och företagare. Intresserad av politik sedan skoltiden; uppdrag i Lidingös socialnämnd, barnomsorgsnämnd och äldre- och handikappnämnd 1992-2002. Åter från arbete i Storbritannien 2006: invald i kommunfullmäktige, vice ordförande i Utbildningsnämnden. Hans blog finner du på http://bjorndahl-moderat.blogspot.com/
Hej
SvaraRaderaDet verkar ju, trots Paul Lindquists ovilja att se skolmaten som en politiskt intressant fråga, finnas en relativ samsyn på att skolmaten i Lidingö är under all kritik. Hur kommer det sig då att borgarna gett fan i att göra något åt saken?
//Sanna P
Hej Sanna.
SvaraRaderaDet är precis det som slår mig också. Alla verkar mer eller mindre vara överens om det övergripande problemet även om lösningarna kan vara olika. Sen tror jag dock att det finns begränsningar i Lagen om offentlig upphandling kring exakt vilka krav man kan ställa. Det skulle jag vilja att man klargör från Lidingö Stads sida. Jag har bjudit in Gunnar Jansson att skriva om det men har inte hört något från honom.
// Johan
Hej
SvaraRaderaLFU används ofta som ett svepsjäl för kvalitet på upphandlade tjänster. Dock finns det inget i Lagen om offentlig upphandling som säger att man inte, från kommunens sida kan skriva in i sina kriterier för upphandling att man alltid kommer att köpa ekologiska tjänster för att ge ett exempel. ¨LFU stipulerar att man alltid måste köpa billigast möjliga tjänst, men om man säger att man i sina mål för upphandlingar bara kommer att handla ekologiska varor, Fair Trade eller liknande så innebär det att man kommer att handla billigast möjliga ekologiska alternativ. Så detta svepsjäl går att förbigå om viljan finns.
Mvh
/Jonas Lundgren
Talesman i Kultur- och ungdomsfrågor
Vänsterpartiet Lidingö
Hej Jonas.
SvaraRaderaJag vet bara att det tex inte är tillåtet att ställa krav kring exempelvis ursprungsmärkning. Vilket iofs är märkligt då Sverige har andra krav kring djurskydd än andra delar av EU. Dock tror jag att man ex kan ställa krav kring att allt kött ska vara Svenskt tex. Kristianstads kommun hamnade i ngt liknande när de skulle handla upp maten, men är osäker på hur de löste det till slut.
// Johan